Det primära målet för Eurosystemets penningpolitik är att upprätthålla en stabil prisnivå i euroområdet. Prisstabilitetsmålet är en inflation som ligger nära men under 2 % på medellång sikt. Härigenom förblir penningvärdet mer eller mindre oförändrat och köpkraften stark.

Prisstabilitet bildar grunden för hållbar ekonomisk tillväxt. Eurosystemet har av hävd upprätthållit prisstabiliten genom att reglera styrräntorna, dvs. priset på bankernas utlåning från eller inlåning till centralbanken.

För att uppnå inflationsmålet och säkerställa gynnsamma finansiella förhållanden har under senare tid också så kallade extraordinära penningpolitiska verktyg, såsom utökade tillgångsköpsprogram, använts.

Till Eurosystemet hör de nationella centralbankerna i euroområdet och Europeiska centralbanken (ECB). Som medlem i Eurosystemet deltar Finlands Bank i att utforma, verkställa och fatta beslut om den gemensamma penningpolitiken i euroområdet. Finlands Banks chefdirektör Olli Rehn är medlem av Eurosystemets högsta beslutsfattande organ, ECB-rådet.

ECB-rådet införde ytterligare penningpolitiska lättnader 2020 på grund av coronapandemin

Under 2020 krympte den ekonomiska tillväxten i euroområdet, och inflationsförväntningarna och inflationen sjönk kraftigt på grund av coronapandemin. ECB-rådet reagerade på det svaga konjunkturläget genom att införa penningpolitiska lättnader i flera repriser och på många olika sätt.

En expansiv penningpolitik säkerställer fortsatt gynnsamma finansiella förhållanden inom alla sektorer av ekonomin.

ECB-rådet införde ytterligare penningpolitiska lättnader under 2020. Lättnaderna genomfördes genom att låta inlåningsräntan ligga kvar på –0,5 % och hålla övriga styrräntor oförändrade. Vidare lindrades villkoren för de privata bankernas deltagande i riktade långfristiga refinansieringstransaktioner och lanserades en ny serie av icke riktade långfristiga refinansieringstransaktioner med anledning av pandemin.

Utöver dessa fortsatte nettotillgångsköpen inom ramen för det utökade tillgångsköpsprogrammet (till 20 miljarder euro per månad),  avsattes 120 miljarder euro för nya tillgångsköp och lanserades ett nytt köpprogram med anledning av pandemin med en total volym på högst 1850 miljarder euro.

I sin vägledning om penningpolitiken framhöll ECB-rådet att en expansiv penningpolitik behövs ännu under en längre tid framöver för att sörja för fortsatt gynnsamma finansiella förhållanden och stödja den ekonomiska tillväxten. Härigenom kan den underliggande inflationen som rensats på energi- och livsmedelspriser stärkas och HIKP-inflationen att stabilisera sig nära målet på medellång sikt.

ECB och Europeiska centralbankssystemet (ECBS) fortsatte översynen av den penningpolitiska strategin under 2020.

Målet för strategiöversynen är att säkerställa att ECB kan uppnå de uppställda målen och därmed på bästa sätt tjäna medborgarnas intressen i euroområdet. Översynen av den penningpolitiska strategin ska bli klar på sommaren 2021.

Penningpolitiken fortsatt ackommoderande under åren framöver

ECB:s penningpolitik var fortsatt ackommoderande 2020. Tack vare en expansiv penningpolitik kan bankerna upprätthålla ett rikligt kreditutbud. Vidare underlättas tillgången till finansiering inom alla sektorer av ekonomin.

Målet är att få inflationen att varaktigt stiga till en nivå som ligger nära, men under, 2 % på medellång sikt.

I slutet av 2020 var den ekonomiska tillväxten i euroområdet fortsatt dämpad och inflationen svag. I sina makroekonomiska bedömningar i december räknade Eurosystemets experter dock med att inflationen stiger närmare målet under åren framöver.

Enligt ECB-rådet behövs en kraftigt ackommoderande penningpolitik ännu under en längre tid.

Europeiska centralbankens penningpolitik och penningpolitiska beredning 2020

Det primära målet för penningpolitiken i euroområdet är att upprätthålla prisstabilitet i euroområdet. Detta innebär enligt ECB-rådets tolkning att den årliga konsumentprisökningen bör ligga nära, men under, 2 % på medellång sikt.

Utan att åsidosätta prisstabilitetsmålet kan penningpolitiken också stödja andra mål för EU:s ekonomiska politik.

Enligt lagen om Finlands Bank är Finlands Banks primära mål att upprätthålla prisstabilitet i enlighet med Maastrichtfördraget. Finlands Bank och hela Eurosystemet har också andra mål men prisstabiliteten utgör alltid det primära målet.

Som medlem av Europeiska centralbankens råd deltar Finlands Banks chefdirektör i de penningpolitiska besluten.

Finlands Banks experter deltar i stor utsträckning i beredningen av de penningpolitiska besluten och i annat bakgrundsarbete. De deltar i det ekonomiska analysarbetet och i beredningen av de penningpolitiska besluten och medverkar aktivit i Eurosystemets kommittéer för penningpolitik och marknadsoperationer.

Ytterligare målmedvetna lättnader genomfördes i penningpolitiken sedan konjunkturutsikterna snabbt försämrats till följd av coronapandemin

Bakom det försämrade ekonomiska klimatet låg i början av 2020 framför allt den ihållande osäkerheten till följd av geopolitiska faktorer och hotet om protektionism.

De främsta osäkerhetsfaktorerna gällde handelstvisten mellan USA och Kina samt Storbritanniens utdragna EU-utträdesprocess, som hade relevans framför allt för Europa.

Dessa faktorer har redan länge bromsat upp den ekonomiska tillväxten i euroområdet och bidragit till de svaga inflationsutsikterna.

Coronavirusepidem (Covid-19) som började i den kinesiska staden Wuhan spred sig och utvecklades till en global pandemi under första kvartalet 2020.

Ovissheten om virusets smittsamhet och dödlighet samt andra effekter ledde snabbt till begränsad rörelsefrihet i såväl euroområdet som globalt.

Den ökade osäkerheten och begränsade rörelsefriheten försämrade mycket snabbt konjunkturutsikerna inom alla de viktigaste ekonomiska regionerna.

ECB-rådet reagerade på det svaga ekonomiska läget genom att införa ytterligare penningpolitiska lättnader i flera repriser under 2020.

ECB-rådet betonade att det behövs en kraftigt ackommoderande penningpolitik ännu under en längre tid för att få den underliggande inflationen som rensats på energi- och livsmedelspriser att stiga och HIKP-inflationen att stabilisera sig nära målet på medellång sikt.

ECB-rådet bevakar noggrant inflationsutvecklingen och de penningpolitiska åtgärdernas genomslag på ekonomin. Den expansiva penningpolitiken syftar till att säkerställa fortsatt gynnsamma finansiella förhållanden euroområdet.

På varje penningpolitiskt sammanträde och också i andra sammahang betonade ECB-rådet under 2020 att det är berett att vid behov se över alla sina verktyg för att säkerställa att inflationen varaktigt stiger närmare målet.

Penningpolitiken fortsatt expansiv under första halvåret

På årets första penningpolitiska sammanträde i slutet av januari 2020 konstaterade ECB-rådet att den ekonomiska tillväxten i euroområdet är fortsatt måttlig.

Rådet ansåg att gynnsamma finansiella förhållanden, fortsatt sysselsättningstillväxt, om än i långsammare takt, och stigande löner fortsätter att stärka motståndskraften i euroområdets ekonomi.

Inflationsutvecklingen ansågs vara dämpad överlag, trots vissa tecken på en svag ökning av den underliggande inflationen.

Av de anledningen gjorde ECB-rådet inga ändringar i den penningpolitiska hållningen. Rådet höll styrräntorna oförändrade så att inlåningsräntan låg kvar på −0,5 %, räntan i de grundlägande refinansieringstransaktionerna på 0,0 % och räntan för utlåningsfaciliteten på 0,25 %.

Rådet meddelade att det räknar med att räntorna ligger kvar på nuvarande eller lägre nivåer till dess att inflationsutsikterna stadigt stiger närmare målet på något under 2 % på medellång sikt.

Nettotillgångsköpen inom ramen för köpprogrammet för tillgångsköp, som hör till de extraordinära penningpolitiska åtgärderna, fortsatte i en månatlig takt om 20 miljarder euro. ECB-rådet räknade med att köpen fortsätter så länge som det är nödvändigt för att stärka styrräntornas ackommoderande effekt och upphör innan höjningen av styrräntorna inleds.

Vidare meddelade rådet att återinvesteringarna av det återbetalda kapitalet från förfall av värdepapper som förvärvats inom tillgångsköpsprogrammet fortsätter fullt ut. Återinvesteringarna ska fortsätta ännu under en längre tid efter det att ECB-rådet har inlett höjningen av styrräntorna och i vilket fall som helst så länge det är nödvändigt för att upprätthålla ett fortsatt gynnsamt likviditetsläge och en kraftigt ackommoderande penningpolitik.

På årets första sammanträde fattade ECB-rådet också beslut om att inleda en översyn av ECB:s penningpolitiska strategi.

Coronapandemin ledde på våren till kraftigt försämrade konjunkturutsikter – betydliga lättnader infördes i den penningpolitiska hållningen

Under vårens lopp bredde sig den överraskande pandemin som var av en helt ny typ också kraftigt ut sig i Europa. Det stod klart att de ekonomiska konsekvenserna av pandemin i euroområdet skulle vara högst negativa, även om själva pandemin var kortlivad.

Konjunkturutsikterna blev snabbt dystrare och det förekom stora fluktuationer på finansmarknaden. Pandemin ansågs bryta viktiga leveranskedjor och därmed försvaga produktionen.

Åtgärderna för att motverka spridningen av själva viruset, såsom begränsad rörelsefrihet, minskade den inhemska och utländska efterfrågan. Dessutom ansågs ökningen av den allmänna osäkerheten försvåra planering och finansiering av ekonomin.

I de makroekonomiska framtidsbedömningarna i mars 2020 förutsåg ECB:s experter en BNP-tillväxt på 0,8 % under 2020, 1,3 % under 2021 och 1,4 % under 2022.

BNP-tillväxten för 2020 reviderats ned betydligt och tillväxten för 2021 något jämfört med Eurosystemets experters bedömningar i december 2019.

ECB:s expeter beräknade att den allmänna konsumentprisinflationen (HIKP) skulle vara 1,1 % under 2020, 1,4 % under 2021 och 1,6 % under 2022. HIKP-inflationen för hela bedömningsperioden uppskattades vara lika stor som i bedömningarna i december 2019.

På sitt sammanträde i mars fattade ECB-rådet därför beslut om fortsatta lättnader i den penningpolitiska hållningen för att stödja hushåll, företag och banker i det osäkra läget där ekonomin utsätts för pandemistörningar.

Rådet beslutade tillhandahålla det finansiella systemet i euroområdet omedelbart likviditetsstöd genom att temporärt genomföra ytterligare långfristiga refinansieringstransaktioner.

Tack vare transaktionerna ökade likviditetstillförseln redan före den riktade långfristiga refinansieringstransaktion i serie tre som ägde rum i juni 2020.

ECB-rådet fattade vidare beslut om att tillämpa fördelaktigare villkor för den tredje serien av riktade långfristiga refinansieringstransaktioner mellan juni 2020 och juni 2021.

Målet för refinansieringstransaktionerna var att stödja bankernas utlåning framför allt till sådan små och medelstora företag som drabbas mest av coronapandemin. Dessutom uppdrog rådet åt Eurosystemets kommittéer att undersöka hur regelverket för godtagbara säkerheter kan mildras så att motparterna har möjlighet att dra full nytta av likviditetsstödet.

Vidare beslutade ECB-rådet avsätta ytterligare 120 miljarder euro för nya tillgångsköp fram till slutet av året för att sörja för ett fortsatt starkt bidrag från köpprogrammen inom den privata sektorn. ECB-rådet räknade med att tillgångsköpen fortsätter så länge som det är nödvändigt för att stärka styrräntornas ackommoderande effekt och upphör strax innan höjningen av styrräntorna inleds.

I mars beslutade ECB-rådet också att styrräntorna ska ligga kvar på nuvarande eller lägre nivåer till dess att inflationsutsikterna för bedömningsperioden stadigt stiger tillräckligt nära (men under) 2 % och utvecklingen återspeglas konsekvent också i den underliggande inflationen.

På sammanträdet i april sågs tecken på att ekonomin krymper i betydligt större skala och snabbare än vad som bedömts tidigare.

De begränsningsåtgärder som vidtagits för att stoppa coronaviruset slog hårt mot den totala efterfrågan såväl inom euroområdet som globalt. Hushållens och företagens förtroende rasade, vilket vittnar om en kraftig avmattning i ekonomin och på arbetsmarknaden.

Den kraftigt ökade osäkerhten återspeglades också i ECB:s experters tillväxtscenarier, som räknade med en nedgång i BNP för euroområdet med hela 5–12 % under 2020. Också inflationen väntades bromsa in på bred front till följd av prisfallet på råolja.

De antaganden som ligger bakom tillväxtscenarierna var präglade av stor osäkerhet, eftersom det dels var svårt att bedöma hur långvarig störningen skulle bli och dels hur läget påverkas av lättnaderna i penning- och finanspolitiken.

På sitt sammanträde i april meddelade ECB-rådet att det håller styrräntorna oförändrade men fortsätter med de kvantitativa lättnaderna. Rådet meddelade om ytterligare lättnader i villkoren för den tredje serien av riktade långfristiga refinansieringstransaktioner.

Dessutom fattade rådet beslut om en ny serie icke riktade långfristiga refinansieringstransaktioner med anledning av pandemin, dvs. PELTRO-transaktionerna (pandemic emergency longer-term refinancing operations) för att stöjda likviditeten i det finansiella systemet i euroområdet och bidra till en välfungerande finansmarknad genom att tillhandahålla en likviditetsspärr.

ECB-rådet konstaterade att penningpolitiken redan är mycket ackommoderande och att de nya åtgärderna ytterligare stöder de finansiella förhållandena och bidrar till en välfungerande kreditförsörjning för den reala ekonomin.

Vidare konstaterade ECB-rådet att tillgångsköp sedan slutet av mars gjorts inom ramen för det nya PEPP-köpprogrammet med anledning av pandemin (pandemic emergency purchase programme) med en omfattning på 750 miljarder euro. Programmet bidrog till en lättare penningpolitisk hållning och stödde en bredare transmission av penningpolitiken i euroområdet.

Köpen inom PEPP-programmet utförs flexibelt och kan med andra ord inriktas på olika tillgångsklasser och olika länder vid olika tider. Rådet meddelade att köpen fortsätter till dess att det bedömer att coronakrisen är över, men i vilket fall som helst fram till utgången av 2020.

Coronapandemin gav successivt med sig på sommaren – förväntningarna om att den ekonomiska tillväxten skulle ta fart i slutet av 2020 ökade

Ekonomin i euroområdet föreföll att krympa under andra kvartalet 2020 i en aldrig tidigare skådad omfattning. Den stora osäkerheten kring pandemin tärde på framtidstron och både konsumtionen och investeringarna i euroområdet krympte.

En ljuspunkt var att den negativa ekonomiska utvecklingen mot bakgrund av vissa enkätundersökningar och indikatorer som speglar framtidsutvecklingen verkade stabilisera sig i takt med att restriktionerna stegvis lyfts.

Den ekonomiska tillväxten väntades ta fart under andra halvåret, framför allt driven av de penning- och finanspolitiska stimulansåtgärderna.

Inflationsutsikterna bedömdes ha sjunkit på bred front. De svagare inflationsutsikterna återspeglade dels prisfallet på energi till följd av pandemin, dels bedömdes det betydliga BNP-fallet öka överkapaciteten i ekonomin och därmed bidra till ett fortsatt dämpat uppåttryck på priserna.

Enligt Eurosystemets experters makroekonomiska bedömningar i juni 2020 väntas BNP för euroområdet minska med 8,7 % under 2020 men öka med 5,2 % under 2021 och 3,3 % under 2022.

Jämfört med ECB:s experters bedömningar i mars 2020 innebar detta en nedrevidering av BNP-tillväxten för 2020 med 9,5 % och en upprevidering av BNP-tillväxten för 2021 och 2022 med 3,9 respektive 1,9 procentenheter.

Den årliga HIKP-inflationstakten beräknades vara 0,3 % under 2020, 0,8 % under 2021 och 1,3 % under 2022. I jämförelse med ECB:s experters bedömningar i mars 2020 beräknades HIKP-inflationen för 2020, 2021 och 2022 vara 0,8, 0,6 respektive 0,3 procentenheter lägre.

Med ledning av dessa uppgifter och bedömningar beslutade ECB-rådet på sitt sammanträde i juni att hålla styrräntorna oförändrade men utöka köpprogrammet med anledning av pandemin (PEPP) med 600 miljarder euro, till sammanlagt 1350 miljarder euro. Samtidigt förlängdes PEPP-programmet till slutet av juni 2021.

Utökningen av PEPP-programmet bedömdes ytterligare öka de penningpolitiska lättnaderna och underlätta finansieringsförhållandena för den reala ekonomin, framför allt för företag och hushåll. Inflationsutsikterna för åren framöver nedreviderades också på grund av pandemin.

Vidare fattade ECB-rådet beslut om återinvestering av det återbetalda kapitalet från förfall av tillgångar som förvärvats inom ramen för PEPP-programmet åtminstone fram till utgången av 2022. Utfasningen av portföljen kommer att hanteras så den penningpolitiska hållningen inte påverkas.

På sitt sammanträde i juli konstaterade rådet att BNP hade krympt 3,6 % på kvartalsnivå under första kvartalet 2020 och väntades krympa ytterligare under andra kvartalet.

Under tredje kvartalet väntades en återhämtning av ekonomin i euroområdet i takt med att restriktionerna trappas ned ytterligare, de finansiella förhållandena är fortsatt gynnsamma och finanspolitiken expansiv samtidigt som den ekonomiska aktiviteten kommer i gång världen över.

ECB-rådet beslutade hålla den ackommoderande penningpolitiska hållningen oförändrad.

På hösten var den penningpolitiska hållningen oförändrad

På sitt sammanträde i september konstaterade ECB-rådet att den ekonomiska aktiviteten har återhämtat sig kraftigt i linje med tidigare förväntningar, även om den alltjämt ligger under den nivå som rådde före coronapandemins utbrott.

Enligt rådets bedömning rådde stor osäkerhet om styrkan i återhämtningen, som ansågs vara beroende av pandemins framfart och restriktionernas inverkan inom olika sektorer av ekonomin.

Det låga priset på energi och det svaga pristrycket bedömdes bidra till en fortsatt dämpad inflation i ett läge med en låg total efterfrågan och obetydlig efterfrågan på arbetskraft.

Denna bedömning återspeglas också i stort sett i ECB:s experters makroekonomiska framtidsbedömningar i september 2020, som räknar med att BNP krymper med 8 % under 2020 men stiger med 5,0 % under 2021 och 3,2 % under 2022.

BNP-tillväxtutsikterna för 2020 bedömdes nu vara något gynnsammare än i juni, medan bedömningarna av BNP-tillväxten för 2021 och 2022 var mer eller mindre oförändrade.

Den årliga HIKP-inflationen beräknades vara 0,3 % under 2020, 1,0 % under 2021 och 1,3 % under 2022. Jämfört med Eurosystemets experters bedömningar i juni var inflationsutsikterna för 2020 oförändrade medan inflationsutsikterna för 2021 reviderades upp något. Inflationsutsikterna för 2022 var oförändrade.

Enligt ECB-rådets bedömning var en kraftigt ackommoderande penningpolitik alltjämt nödvändig för att stödja den ekonomiska återhämtningen och upprätthålla prisstabilitetsmålet på medellång sikt. Rådet beslutade hålla den ackommoderande penningpolitiska hållningen oförändrad.

I oktober märktes tecken på att coronavirussmittan hade blossat upp på nytt i Europa.

Sedan den andra pandemivågan hade trappats upp skärptes restriktionerna på nytt för att stävja virusspridningen. Samtidigt inträffade en snabbare avmattning än väntat i den ekonomiska återhämtning som sedan sommaren pågått i euroområdet.

Den ökade osäkerheten dämpade den ekonomiska aktiviteten. Det låga energipriset i förening med det svaga pristrycket bidrog till en fortsatt låg inflation i ett läge där den totala efterfrågan var svag samtidigt som det fanns gott om outnyttjad kapacitet på arbets- och produktmarknaden.

ECB-rådet beslutade på sitt sammanträde i oktober att hålla den ackommoderande penningpolitiska hållningen oförändrad tills vidare. Därtill bedömde rådet att riskerna för den ekonomiska utvecklingen låg tydligt på nedåtsidan.

Då den andra pandemivågen bromsade upp tillväxten, infördes ytterligare lättnader i den penninpolitiska hållningen i slutet av året

I december bedömdes den ekonomiska tillväxten ha återhämtat sig mer än väntat under tredje kvartalet. Osäkerheten ökade det oaktat i takt med att den andra pandemivågen bredde ut sig allt mer.

De skärpta restriktionerna med anledning av pandemin bedömdes ha bromsat upp den ekonomiska aktiviteten i euroområdet och ekonomin väntades krympa under sista kvartalet.

I Eurosystemets experters makroekonomiska framtidsbedömningar i december 2020 beräknades BNP-tillväxten -7,3 % under 2020, 3,9 % under 2021, 4,2 % under 2022 och 2,1 % under 2023.

Jämfört med ECB:s experters bedömningar i september 2020, reviderades utsikterna för den ekonomiska tillväxten på kort sikt ned men bedömdes i stort sett stiga tillbaka till en nivå i enlighet med basscenariot på medellång sikt.

HIKP-inflationen beräknades vara 0,2 % under 2020, 1,0 % under 2021, 1,1 % under 2022 och 1,4 % under 2023. Detta innebar en nedrevidering av inflationsutsikterna för 2020 och 2022 jämfört med ECB:s experters bedömningar i september 2020

På sitt sammanträde i december beslutade ECB-rådet utöka köpprogrammet med anledning av pandemin (PEPP) med 500 miljarder euro till sammanlagt 1850 miljarder euro. Dessutom förlängdes nettotillgångsköpen inom ramen för PEPP-programmet till utgången av mars 2022. Rådet meddelade att det i vilket fall som helst kommer att fortsätta köpen till dess att det bedömer att coronakrisen är över.

PEPP-programmet förlängdes, eftersom pandemin bedömdes påverka ekonomin och inflationen ännu under en längre tid.

Målet för tillgångsköpen inom PEPP-programmet är att bidra till fortsatt gynnsamma finansiella förhållanden inom euroområdet. Om gynnsamma finansiella förhållanden kan upprätthållas med en mindre köpvolym än planerat, behöver hela det avsatta beloppet inte förbrukas. PEPP-programmet bidrar också till en lättare penningpolitisk hållning.

PEPP-programmets stabiliserande effekt förmedlas därigenom att köpen flexibelt kan anpassas över tid mellan värdepapper och olika länder. Detta har minskat riskerna på olika marknader och skapat en stabiliserande mekanism på marknaden och därmed minskat åtstramningen av de finansiella förhållandena.

Vid förfall av tillgångar som förvärvats inom ramen för PEPP-programmet återinvesteras det återbetalda kapitalet åtminstone fram till utgången av 2023. Utfasningen av portföljen hanteras så att den penningpoitiska hållningen inte påverkas.

ECB-rådet fattade dessutom beslut om justering av villkoren för den tredje serien av riktade långfristiga refinansieringstransaktioner (TLTRO III). Rådet förlängde tillämpningsperioden för de fördelaktigare villkoren med 12 månader, dvs. till juni 2022.

Tack vare TLTRO III-transaktionerna bedöms bankernas tillgång till finansiering vara mycket god. Det bidrar till att säkerställa att bankerna har gott om likviditet och kan låna ut pengar till företag och hushåll på fördelaktiga villkor.

För ekonomisk tillväxt behövs utöver en expansiv penningpolitik också åtgärder inom andra sektorer av den ekonomiska politiken

ECB:s penningpolitik har på det stora hela varit ackommoderande. Syftet med den ackommoderande penningpolitiken är att sörja för gynnsamma finansieringsvilkor inom alla sektorer av ekonomin.

Tack vare en expansiv penningpolitik kan bankerna upprätthålla ett rikligt kreditutbud, medan tillgången till finansiering underlättas inom alla sektorer av ekonomin.

Lättare tillgång till lån för hushåll och företag stimulerar konsumtionen och företagens investeringar och bidrar därmed till ekonomisk tillväxt och ett starkare uppåttryck på priserna i euroområdet. Detta stöder en stadig återgång av inflationstakten närmare målet på medellång sikt.

Utöver en expansiv penningpolitik behövs också åtgärder inom andra sektorer av den ekonomiska politiken för att öka tillväxtpotentialen och stödja den totala efterfrågan.

ECB-rådet har därför ofta offentligt ställt krav på euroländerna att genomföra strukturpolitiska åtgärder snabare i enlighet med Europeiska kommissionens landspecifika rekommendationer.

Om ekonomin i euroområdet krymper betydligt, krävs en ambitiös och samordnad finanspolitisk hållning.

De finanspolitiska åtgärder som sätts in mot coronapandemin bör i mån av möjlighet vara noggrant inriktade och temporära.

ECB-rådet framhåller att en tydlig och konsekvent uppfyllelse av EU:s finans- och ekonomisk-politiska styrsystem oberoende av tid och land fortfarande är väsentligt för att främja motståndskraften i euroområdets ekonomi. Av högsta prioritet är alltjämt att förbättra EMU:s funktionssätt.

ECB-rådet uppskattar det pågående arbetet och uppmanar till beslutsamma ytterligare åtgärder för att fullborda bankunionen och kapitalmarknadsunionen.



Följande artikel

Penningpolitiken genomfördes 2020 med nya och gamla verktyg