2.3 Penningpolitiken genomfördes 2020 med nya och gamla verktyg

Sedan coronakrisen försämrat de ekonomiska utsikterna 2020 sörjde Eurosystemet för lätta finansiella förhållanden och tillgången till de viktigaste valutorna. Detta gjordes genom att erbjuda bankerna tilldelning vid långfristiga refinansieringstransaktioner till fördelaktigare villkor än tidigare, göra lättnader i säkerhetskraven för centralbankskredit, utöka värdepappersköpen och ingå valutaswappar med andra centralbanker. Finlands Bank vidtog också nationella åtgärder för att säkerställa de penningpolitiska motparternas tillgång till säkerheter.

Finlands Bank svarar för genomförandet av Eurosystemets penningpolitik i Finland. Eurosystemets penningpolitiska verktyg kan indelas i ordinära och extraordinära.

Till de ordinära penningpolitiska åtgärderna hör refinansieringsåtgärder i form av auktioner mot säkerhet, de stående faciliteterna och kassakravet. De används primärt för att styra de korta marknadsräntorna.

Till de extraordinära åtgärderna hör bland annat värdepappersköp, tilldelning från långfristiga refinansieringstransaktioner och ändringar i godtagbarhetsvillkoren för säkerheter. De har framför allt efter finanskrisen stått i centrum för penningpolitiken och tillgreps av Eurosystemet också för att hantera utmaningarna till följd av coronakrisen 2020 (på finska).

Rekordlåga räntor under hela 2020

Eurosystemets inlåningsränta och räntorna i de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna och på utlåningsfaciliteten låg under hela 2020 kvar på sin lägsta nivå någonsin, dvs. –0,50, 0,00 respektive 0,25 % (diagram 4).

Europeiska centralbankens råd (ECB-rådet) framhöll genomgående under året i sin vägledning att dessa styrräntor kommer att ligga på nuvarande eller lägre nivåer till dess att inflationsutsikterna stiger tillräckligt stadigt till målnivån för Eurosystemet, dvs. nära, men under, 2 % på medellång sikt.

Under nuvarande förhållanden med riklig överskottslikviditet är inlåningsräntan Eurosystemets viktigaste styrränta, eftersom den styr nivån av de kortare marknadsräntorna.

Referensräntan för inlåning över natten €STR (på finska) och Eonia som knutits till den höll sig under hela året inom ett snävt intervall i förhållande till ECB:s inlåningsränta. Den panik som på våren bröt ut på marknaden efter spridningen av coronapandemin fick de långa referensräntorna, såsom 3 och 12 månaders Euribor, att tillfälligt stiga med 0,3 procentenheter, nära noll.

Efter att Eurosystemet vidtagit omfattande stimulansåtgärder sjönk Euriborräntorna dock under årets lopp under –0,50 %, dvs. rent av lägre än före coronakrisen.

Lättare lånevillkor och stor efterfrågan i de långfristiga refinansieringstransaktionerna

De extraordinära refinansieringstransaktionerna med längre löptider utgjorde 2020 en viktig del av Eurosystemets reaktion på coronakrsien.

ECB-rådet beslutade i december 2020 att lägga till tre nya transaktioner för 2021 till den tredje serien av riktade långfristiga refinansieringstransaktioner (på finska) (TLTRO III) som hade lanserats 2019.

Räntan på lånen är lägre för banker som ökar sin nettoutlåning till hushåll och företag under jämförelseperioden.

ECB-rådet införde lättnader i villkoren för TLTRO-krediterna med en löptid på tre månader i flera repriser under 2020. ECB-rådet höjde den maximala tilldelningen från TLTRO-transaktionerna för varje bank till 50 % i mars och till 55 % i december av beloppet av utestående lån som uppfyller villkoren för transaktionen.

Den maximala tilldelningen av TLTRO-krediter baserar sig på varje enskild banks utestående lån till icke-finansiella företag inom den privata sektorn vid slutet av februari 2019, exklusive bostadslån.

Räntan på krediterna i TLTRO III-serien sänktes också för åren framöver. I mars 2020 beslutade ECB-rådet att räntan för banker som ökar sin nettoutlåning ska vara ECB:s inlåningsränta minus 0,25 procentenheter under tiden mellan juni 2020 och juni 2021. I april ökades avdraget till 0,50 procentenheter och i december beslutade ECB-rådet betala en lägre ränta också mellan juni 2021 och juni 2022.

Eurosystemet har inte tidigare beviljat bankerna kredit till en ränta som är lägre än ECB:s inlåningsränta.

I början av coronakrisen inledde Eurosystemet dessutom överbryggningstransaktioner för sammanlänkning av andra transaktioner och långfristiga refinansieringstransaktioner med anledning av pandemin (på finska) (PELTRO, pandemic emergency longer-term refinancing operations). Transaktionerna genomfördes som fastränteanbud med full tilldelning.

Vid överbryggningstransaktionerna kunde bankerna veckovis under tiden 16.3.2020–8.6.2020 ansöka om krediter som förföll till betalning den 24 juni 2020 till ECB:s genomsnittliga inlåningsränta (–0,50 %).

I de månatliga PELTRO-transaktionerna som lanserades i maj tilldelades bankerna kredit fram till 2021 till en ränta som var 0,25 procentenheter lägre än genomsnittsräntan i den huvudsakliga refinansieringstransaktionen över transaktionens löptid.

ECB-rådet fattade i december beslut om att fortsätta att genomföra PELTRO-transaktioner kvartalsvis också under 2021.

Bankerna har aktivt ansökt om tilldelning av framför allt TLTRO-krediter. Beloppet av utestående krediter i Eurosystemet ökade under året från 500 miljarder euro till över 1750 euro vid årets slut (diagram 5). Beloppet består nästan uteslutande av TLTRO-krediter.

Det utestående beloppet av krediter som tilldelats i överbryggningstransaktionerna under våren steg också och var som högst nästan 400 miljarder euro. Deltagarantalet i transaktionerna har varit relativt stort. Till exempel i juni ansökte 742 banker om tilldelning i TLTRO-transaktionerna.

Tillgången till de globalt viktigaste valutorna säkerställdes

Under den värsta turbulensen i coronakrisens spår under 2020 rådde en brist på dollarlikviditet på finansmarknaden. Centralbankerna i USA, euroområdet, England, Japan, Canada och Schweiz agerade i mars tillsammans för att korrigera situationen.

ECB-rådet beslutade sänka priset på refinansieringstransaktioner i dollar i Eurosystemet, genomföra transaktioner oftare – rent av dagligen – och utöver krediter med en veckas löptid också bevilja krediter med tre månaders löptid.

Dollarfinansieringen för transaktionerna fick Eurosystemet genom att ingå ett valutaswappavtal med amerikanska centralbanken.

Under våren uppgick motpartsbankernas utelöpande centralbankskrediter som mest till över 140 miljarder dollar. Under årets lopp sjönk dock kreditbeloppet nära noll.

I krisläget sörjde Eurosystemet också för en tillräcklig likviditetsförsörjning i euro för aktörer utanför euroområdet. Med centralbankerna i Danmark, Kroatien och Bulgarien ingicks valutaswappavtal.

Dessutom inrättade Eurosystemet en repofacilitet (repo facility) med bankerna utanför euroområdet (EUREP) och ingick bilaterala återköpsarrangemang med flera olika centralbanker.

Ringa efterfrågan i de ordinära refinansieringstransaktionerna

Av de ordinära refinansieringstransaktionerna fortsatte Eurosystemet att genomföra huvudsakliga refinansieringstransaktioner med en löptid på en vecka och regelbundna långfristiga refinansieringstransaktioner med en löptid på tre månader som fastränteanbud med full tilldelning.

Den 10 december 2020 beslutade ECB-rådet att regelbundna refinansieringstransaktioner kommer att genomföras på motsvarande sätt så länge som det är nödvändigt.

Under 2020 tillgodosåg bankerna sitt kreditbehov inom Eurosystemet framför allt genom deltagande i de långfristiga refinansieringstransaktionerna och ansökte endast om obetydlig tilldelning i de regelbundna refinansieringstransaktionerna.

Det genomsnittliga utestående beloppet av krediter som tilldelats i de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna minskade till ca 1 miljard euro och motsvarande tilldelning från de långfristiga refinansieringstransaktionerna med en löptid på tre månader till ca 2 miljarder euro.

Antalet banker som deltog i de regelbundna refinansieringstransaktionerna minskade ytterligare under årets lopp.

Likviditetsöverskottet växte ytterligare

Överskottslikviditeten i banksystemet i euroområdet, dvs. bankernas insättningar i centralbanken utöver kassakravet ökade 2020 med ca 1700 miljarder euro, dvs. till nästan 3500 miljarder euro (diagram 6).

Uppgången speglar framför allt Eurosystemets ökade värdepappersköp och den ökade tilldelningen av TLTRO-krediter till bankerna på grund av coronakrisen.

På den största delen av överskottslikviditeten betalas ECB:s inlåningsränta, men efter övergången till ett tudelat system för inlåningsränta (på finska) i oktober 2019 betalas noll ränta på en viss kvot.

Kvoten hade samma storlek under hela året och var sex gånger kasaskravet.

Godtagbarhetskriterierna för säkerheter lättades på grund av coronapandemin

ECB-rådet fattade under året flera beslut om säkerheterna för centralbankskredit (på finska) i syfte att säkerställa bankernas tillgång till centralbanksfinansiering även i ett ansträngt läge.

I april 2020 beslutade ECB-rådet om temporära lättnader i ramverket för godtagbara säkerheter (på engelska). Till följd av besluten sänktes värderingsavdragen för beräkning av säkerhetens värde med 20 %, vilket innebär att bankerna kan få mera lån med samma säkerheter.

Begränsningen beträffande belåningsbarheten av icke-säkerställda bankobligationer lindrades och beslut fattades om att omsättningsbara värdepapper som uppfyllde Eurosystemets godtagbarhetskriterier den 7 april 2020 fortfarande är belåningsbara till en viss nivå trots eventuella sänkningar av kreditbetyg.

Vidare beslutade ECB-rådet om lättnader i godtagbarhetskriterier och förfaranden gällande de nationella centralbankernas ramverk för ytterligare lånefordringar.

I december 2020 beslutade ECB-rådet att fortsätta att tillämpa lättnaderna avseende säkerheterna fram till juni 2022.

Finlands Banks nationella åtgärder för att säkerställa tillräckliga säkerheter

Utöver Eurosystemets gemensamma beslut vidtog Finlands Bank också nationella åtgärder för att stödja de penningpolitiska motparternas tillgång till säkerheter och finansförmedlingen till företag och hushåll.

Den 1 september 2020 införde Finlands Bank sitt eget ramverk för ytterligare lånefordringar. Enligt ramverket för ytterligare lånefordringar får de nationella centralbankerna temporärt som säkerhet godta lånefordringar som inte uppfyller alla Eurosystemets gemensamma godtagbarhetskriterier.

Enligt sitt ramverk för ytterligare lånefordringar godtar Finlands Bank som säkerhet företagslån som uppfyller alla andra kriterier i Eurosystemets ramverk för godtagbara säkerheter utom kriteriet om kreditvärdighet.

I Finland Banks ramverk för ytterligare lånefordringar motsvarar den lägsta kreditvärdigheten kreditkvalitetssteg 4 (BB+) i Eurosystemets harmoniserade bedömningsskala, medan den lägsta gränsen i Eurosystemets bedömningsskala vanligen är kreditkvalitetssteg 3 (BBB−).

Godtagbara som säkerheter enligt Finlands Banks ramverk för ytterligare lånefordringar är också företagslån med Finnvera Abp:s borgen förutsatt att de uppfyller särskilda villkor till exempel om användningsändamål och tidpunkt för beviljande. De ska vara inriktade på företagslån relaterade till konsekvenserna av coronapandemin.

Dessutom sänkte Finlands Bank i april 2020 det lägsta beloppet för lånefordringar belåningsbara i Finland från 500 000 euro till 25 000 euro.

Beloppet av säkerheter som pantsatts hos Eurosystemet ökade betydligt

Det totala beloppet av säkerheter som 2020 pantsatts hos Eurosystemet ökade betydligt till följd av coronakrisen (+47 %) (diagram 7).

Värdet av de säkerheter som bankerna förvarade i centralbankerna i Eurosystemet uppgick till sammanlagt 2 294 miljarder euro i genomsnitt, jämfört 1 562 miljarder euro i genomsnitt 2019.

En analys enligt säkerhetsslag visar att det skedde små förändringar i fördelningen av de säkerheter som lämnats till Eurosystemet. Lånefordringarnas andel av säkerheterna ökade framför allt till följd av centralbankernas utvidgning av sina egna ramverk för ytterligare lånefordringar och det sänkta värderingsavdraget för lånefordringarna och de resulterande ökningarna i säkerheternas värde.

Lånefordringar var följaktligen det mest använda säkerhetsslaget (29 %). Det näst mest använda säkerhetsslaget var säkerställda bankobligationer (24 %) och det tredje mest använda värdepapper med bakomliggande tillgångar (16 %).

Inga förändringar i Finlands Banks penningpolitiska motparter

För att kunna vara motpart i penningpolitiska transaktioner ska bankerna vara kasskravspliktiga och finansiellt solida samt omfattas av finansiell tillsyn.

Det skedde inga förändringar bland Finlands Banks penningpolitiska motparter under 2020. Vid slutet av året var motparterna 16. De bestod av finländska kreditinstitut och nordiska bankers filialer i Finland.

Penningpolitiska motparter har rätt att anhålla om finansiering mot säkerhet hos Eurosystemet genom att delta i Eurosystemets refinansieringstransaktioner.

Motparterna kan mot säkerhet också få tillträde till den så kallade utlåningsfaciliteten över natten, men krediterna måste betalas tillbaka följande bankdag. Vidare kan motparterna få tillgång till intradagskredit för betalningsändamål, likaså mot tillfredsställande säkerheter.

Eurosystemet har fastställt urvalskriterier för tillgångar som är belåningsbara i centralbanken. Kriterierna har publicerats i ECB:s riktlinjer och de är lika för hela euroområdet.

Finlands Bank har dessutom gett ut kompletterande nationella tilläggsregler för sina egna motparter. Finlands Bank uppdaterade reglerna och riktlinjerna två gånger under året. De senaste reglerna trädde i kraft den 1 januari 2021.

Rekordantal lån och säkerheter för Finlands Banks motparter

Tilldelningen till Finlands Banks motparter vid Eurosystemets refinansieringstransaktioner mångdubblades under 2020 (på finska).

Det utestående beloppet av penningpolitiska krediter som tilldelats motparterna vid de riktade långfristiga refinansieringstransaktionerna (TLTRO) uppgick vid årets slut till sammanlagt 21,8 miljarder euro, mot 4,6 miljarder euro vid slutet av 2019.

Förutom i refinansieringstransaktioner i euro deltog finländska banker också i några transaktioner i dollar under våren. Dollarkrediterna uppgick som mest till något över 4 miljarder dollar.

Motparterna utnyttjade dessutom möjligheten till intradagskredit.

Beloppet av säkerheter som Finlands Banks motparter lämnade in till centralbanken var rekordhögt. Värdet av de pantsatta säkerheterna hos Finlands Bank uppgick 2020 till 27,4 miljarder euro i genomsnitt, mot 17,2 miljarder euro under föregående år.

Som säkerhet föredrar Finlands Banks motparter framför allt säkerställda bankobligationer, vilkas andel av alla inlämnade säkerheter ökade till 42 % (diagram 8).

De näst vanligaste säkerheterna var lånefordringar (30 %) och de tredje vanligaste obligationer emitterade av stater och regionala myndigheter (14 %).

Motparternas genomsnittliga säkerhetsöverskott, dvs. skillnaden mellan pantsatta säkerheter och beviljade krediter, var 51 %.

Inlåningen i Finlands Bank ökade

Motparternas inlåning i Finlands Bank var i likhet med tidigare år stor 2020. Inlåningsbeloppet ökade ytterligare under året (diagram 9).

Inlåningen uppgick i genomsnitt till 107 miljarder euro 2020, mot 96,4 miljarder euro 2019. Endast 3 miljarder euro av inlåningen användes för att uppfylla kassakravet.

Andelen av överskottslikviditet i Finlands Bank, dvs. inlåningen utöver kassakravet, av motsvarande överskottslikviditet i hela Eurosystemet sjönk något, till 4,1 % i genomsnitt.

De finländska bankerna utnyttjade nästan fullt ut kvoten utan negativ ränta enligt det tudelade systemet för inlåningsräntan (på finska).