6.2 Coronaviruset drev den finländska ekonomin in i en djup recession 2020

Ekonomin i Finland krympte exceptionellt mycket under 2020. De ekonomiska prognoserna dominerades av coronapandemin och den efterföljande exceptionellt stora osäkerheten. I nuläget är det särskilt utmanande att ta fram prognoser, eftersom recessionen och den ekonomiska återhämtningen är beroende av hur epidemisituationen utvecklas. För att beskriva osäkerheten publicerade Finlands Bank utöver huvudprognosen flera alternativa ekonomiska scenarier.

Coronapandemin har orsakat stor osäkerhet om den ekonomiska utvecklingen och dominerat framtagningen av prognoser för såväl Finlands ekonomi som hela Eurosystemet. Betydelsen av ekonomiska prognoser har accentuerats ytterligare sedan coronakrisen slog till mot ekonomin.

Ekonomiska prognoser nödvändiga för den penningpolitiska beredningen

Penningpolitiska åtgärder påverkar ofta inflationen och andra makroekonomiska fenomen med viss eftersläpning. Som underlag för penningpolitiken behövs därför en uppfattning om det ekonomiska läget flera månader eller rent av år fram i tiden, där de aktuella besluten börjar inverka.

Beredningen av euroområdets penningpolitik och utvärderingen av dess effekter kräver därför oberoende analyser av den ekonomiska utvecklingen under åren framöver.

Det primära syftet med Finlands Banks prognoser är att ligga till grund för euroområdets gemensamma penningpolitiska beredning och beslut. Finlands Banks prognos över den finländska ekonomin tas fram som ett led i hela Eurosystemets prognos i samarbete med Europeiska centralbanken (ECB) och Eurosystemet.

Den makroekonomiska prognosen är också nära kopplad till prognosen för de offentliga finanserna och den kortsiktiga inflationsprognosen.

Finlands Bank började ta fram interimsprognoser

Under 2020 började Finlands Bank ge ut interimsprognoser två gånger om året vid sidan om de makroekonomiska prognoserna. Interimsprognoserna som ges ut i mars och september är snävare än de mer omfattande prognoserna som tas fram i samarbete med Eurosystemet.

I interimsprognosen publiceras utsikterna för BNP, inflationen och sysselsättningsgraden. Prognoserna bygger på ECB:s antaganden om bland annat utvecklingen på Finlands exportmarknad och ränteutvecklingen.

Coronapräglad interimsprognos i mars

I interimsprognosen i mars bedömdes ekonomin i Finland krympa med 1,5–4 % under 2020. Prognosen utgick från antagandet att coronapandemin blir kortvarig och Finlands ekonomi börjar återhämta sig under andra halvåret 2020.

Finlands Bank betonade att de ekonomiska konsekvenserna av pandemin i väsentlig grad beror på hur omfattande och snabba de policyåtgärder som sätts in är. Prognosen varnade också för att arbetslösheten och antalet konkurser kan börja stiga om pandemin och restriktionerna drar ut på tiden.

Utrota eller bromsa viruset?

Efter att coronakrisen förvärrades under våren publicerade Finlands Bank i april undantagsvis två alternativa scenarier för den ekonomiska utvecklingen i Finland under åren framöver. Scenarierna utgår från två olika strategier för att hantera coronapandemin: i det första scenariot utrotas viruset, i det andra bromsas dess spridning.

Scenariot med utrotningsstrategin utgick från att de strikta restriktionerna är i kraft i två månader. I detta scenario väntades ekonomin krympa kraftigt, men återhämta sig snabbare.

Enligt scenariot skulle produktionsbortfallet i ekonomin i form av konkurser och ökad arbetslöshet sammantaget vara mindre och ekonomin klara sig utan bestående spår. BNP beräknades minska med 5 % under 2020 och återhämta sig helt redan 2021, då BNP-tillväxten väntades stiga till 7 %.

Scenariot där den valda strategin är att bromsa virusets spridning utgick från att restriktionerna är mindre strikta och hålls i kraft betydligt längre. I detta scenario väntades produktionsbortfallet vara betydligt större.

Strategin där virusets spridning bromsas innebär dessutom att krisen efterlämnar bestående spår i ekonomin och hindrar Finland från att nå den tidigare produktionsnivån. I detta scenario beräknades BNP minska med hela 13 % under 2020. Återhämtningen bedömdes bli långsam och arbetslösheten hög om konkurserna ökade. BNP-tillväxten skulle bli endast 4% 2021.

Finlands Bank betonade att scenarierna omges av osäkerhet. Coronapandemins ekonomiska konsekvenser beror på hur snabbt viruset fås under kontroll och när restriktionerna kan avskaffas i både Finland och andra länder.

Mot bakgrund av beräkningarna förefaller utrotningsstrategin vara klart mindre skadlig för samhällsekonomin än strategin där virusets spridning bromsas.

Enligt beräkningarna ansågs en snabb återhämtning av ekonomin fortfarande vara möjlig, om restriktionerna inte är i kraft en längre tid och om företagens konkursvåg och massarbetslöshet kan undvikas med hjälp av ekonomisk-politiska stödåtgärder.

Konsekvenserna av coronaviruset avspeglades i den ekonomiska statistiken med eftersläpning

Coronapandemins inverkan återspeglades tydligt i Finlands indikatorer först mot slutet av våren, dock något tidigare på exportmarknaden.

Pandemin synliggjorde hur långsam framställningen av ekonomisk statistik är. Finlands Bank inledde därför en noggrann uppföljning av vissa högfrekventa indikatorer, såsom data om konsumenters kortbetalningar och om landsvägstransporter.

På våren 2020 tydde nästan alla indikatorer på en mycket kraftig ekonomisk nedgång.

Eurosystemets prognos i juni pekade allt tydligare på en långsam återhämtning

I den makroekonomiska prognosen i juni betonade Finlands Bank att Finlands återhämtning från den ekonomiska tvärbromsningen kommer att ske gradvis. Enligt prognosen beräknades BNP minska med 7 % under 2020. Återhämtningen från coronakrisen väntades bli relativt långsam och BNP-tillväxten vara 3 % under 2021 och 2022.

I juniprognosen antogs att coronakrisens akuta fas lättar under 2021 när en fungerande behandling mot viruset hittas. Ekonomin väntades börja återhämta sig långsamt med draghjälp av den privata konsumtionen, när hushållen vågar öka sin konsumtion och arbetslösheten minskar.

Finlands export väntades öka långsamt, eftersom den exceptionellt stora osäkerheten får företagen att minska sina investeringar.

Prognosen utgick från att coronapandemin har en bestående skadlig inverkan på Finlands ekonomi, eftersom alla företag inte väntades överleva en djup recession. Också en del arbetsplatser skulle gå permanent förlorade.

På grund av den exceptionellt stora osäkerheten kring prognosen i juni publicerades också två alternativa ekonomiska scenarier.

Enligt dem kan den ekonomiska nedgången stanna vid 5 % eller fördjupas till hela 11 % beroende på hur epidemisituationen i Finland framskrider och hur man lyckas hålla epidemin under kontroll. Finlands Bank betonade att den ekonomiska nedgången och återhämtningen var i hög grad beroende av hanteringen av epidemin.

I interimsprognosen i september väntades ekonomin återhämta sig långsamt

De största farhågorna om recession besannades inte under 2020, men återhämtningen är långsam. I Finlands Banks septemberprognos väntades BNP krympa med 4,7 % under 2020.

BNP-tillväxten för 2021 och 2022 beräknades vara 2–3 %. Trots att recessionen i september såg ut att bli mindre allvarlig än vad som befarades på våren, är den fortfarande djup och återhämtningen långsam.

I interimsprognosen betonades att sysselsättningen riskerar att sjunka för en längre tid och att den globala recessionen försvagar utsikterna för exporten. Osäkerheten med anledning av coronaviruset förblir stor både i världsekonomin och i Finland.

Finlands Bank framhöll också att risken för en svagare utveckling än väntat fortfarande är stor, i synnerhet om insatserna för att förhindra spridningen av viruset misslyckas. Ju längre denna oro består desto skörare är den ekonomiska tillväxten.

Enligt decemberprognosen återhämtar sig Finlands ekonomi, om än långsamt

Prognosen för december reviderades uppåt och BNP förutspåddes minska med 3,8 % under 2020. Finlands Bank framhöll att den ekonomiska recessionen 2020 ser ut att bli mindre djup i Finland än i övriga euroområdet, men att vintern ännu kommer att bli svår på grund av den snabba spridningen av den andra coronavirusvågen.

Den ekonomiska tillväxten stiger till 2,2 % under 2021, när coronaviruspandemin gradvis ger med sig i och med vaccinationerna. Tillväxten stärks till 2,5 % under 2022.

I slutet av prognosperioden 2023 återgår ekonomin till en långsam tillväxt på 1,5 %. Denna tillväxt återspeglar de svaga tillväxtförutsättningarna på lång sikt, som beror på befolkningens åldrande och en svag produktivitetstillväxt.

Under prognosåren vilar den ekonomiska tillväxten på den privata konsumtionen. Hushållens inkomster ökar stabilt och konsumenternas förtroende stärks vart efter som pandemihotet lättar.

Återhämtningen i omvärlden utanför Finland tar tid, och särskilt investeringarna på Finlands exportmarknad ligger klart under uppskattningarna före pandemin.

Finlands export börjar gradvis repa sig från raset under 2020 i takt med att exportmarknaden återhämtar sig. Nettoexporten, dvs. skillnaden mellan export och import, bidrar emellertid inte nämnvärt till att backa upp tillväxten under prognosåren.

Också de privata investeringarna kommer att vara svaga under de närmaste åren, eftersom osäkerheten kring den ekonomiska utvecklingen har fått företagen att skjuta upp eller ställa in sina produktiva investeringar också i Finland.

Även om recessionen har blivit mindre än befarat, försämrar den de ekonomiska tillväxtförutsättningarna. I decemberprognosen väntades återhämtningen av arbetsmarknaden från coronapandemin och de relaterade restriktionerna vara långsam. Också inflationen bedömdes vara långsam.

Huvudbudskapen i decemberprognosen sammanfattas också i diagram 25, som också publicerades samtidigt med prognosen. I diagrammet sammanfattas de faktorer som bidrar till ekonomins återhämtning.

Osäkerheten kring den ekonomiska utvecklingen var fortfarande stor i december 2020, och i prognosen lyftes både nedåtrisker och uppåtrisker fram.

Riskerna var särskilt kopplade till hur pandemin fås under kontroll. Osäkerheten kring prognosen analyserades med stöd av två alternativa scenarier.

I bästa fall kan en medicinsk lösning dvs. ett vaccin mot coronaviruset tas i bruk och distribueras effektivt bland befolkningen redan under första halvåret 2021. I detta scenario tar den ekonomiska tillväxten fart betydligt snabbare än prognostiserat.

I det negativa scenariot är det inte uteslutet att epidemin sprider sig ytterligare under vintern 2020–2021 och omfattande nedstängningar av ekonomin blir nödvändiga för att skydda befolkningen.

Om epidemin blir mer utdragen, fortsätter ekonomin att krympa även 2021.

Analyser av Finlands ekonomi stöder prognos- och uppföljningsarbetet

Finlands Bank kompletterar prognospublikationen med en regelbunden konjunkturrapport, som beskriver den senaste utvecklingen i Finlands ekonomi.

Utöver dessa gav Finlands Bank under 2020 ut aktuella artiklar som underlag för prognosarbetet och uppföljningen av ekonomin. Temat i artiklarna var i huvudsak ekonomisk analys av coronapandemins konsekvenser.

Förutom de ekonomiska prognoserna spred Finlands Bank under 2020 aktivt information om den finländska ekonomin till olika medier, inklusive sociala medier.

Finlands Banks prognoser väckte ett stort intresse. Prognoserna fick stor uppmärksamhet både i riksmedierna och i de sociala medierna under året.

De många föredragen om Finlands ekonomi för bankens externa intressenter i Finland och utomlands bidrog också till att sprida ekonomisk information och öka dess synlighet under 2020.

Finlands Bank tar fram makroekonomiska prognoser med stöd av bankens dynamiska allmänna jämviktsmodell, Aino-modellen (på engelska).

Aino-modellen är en s.k. dynamisk stokastisk allmän jämviktsmodell som grundar sig på ekonomisk teori och har estimerats med nationalräkenskapsdata för Finland. Modellen avbildar den finländska samhällsekonomins funktion. Modellen är ett matematiskt ekvationssystem som har omvandlats till datorkod. Ekvationerna beskriver sambanden mellan de viktigaste makroekonomiska variablerna i Finlands ekonomi.

Finlands Bank använder också så kallade kortsiktiga indikatormodeller för att beräkna BNP-utvecklingen under de närmaste kvartalen.