6.3 Finlands Banks forskning under 2020

Europeiska centralbanken inledde 2020 en översyn av sin penningpolitiska strategi. Forskningen vid Finlands Bank har bidragit betydligt till den analys som ligger till grund för strategiöversynen. Också pandemin som bröt ut 2020 har inverkat på Finlands Banks forskningsteman.

Finlands Banks forskningsarbeten publicerades under 2020 i flera högklassiga vetenskapliga tidsskrifter. Banken stod också värd för flera internationella vetenskapliga webbinarier.

Tyngdpunkterna i forskningen 2020 låg på penning- och makrotillsynspolitik, makroekonomi, tillväxtekonomierna och pandemin

Finlands Banks avdelning för penningpolitik och forskning deltog aktivt i Europeiska centralbankens (ECB) översyn av den penningpolitiska strategin, som inleddes 2020.

Via Eurosystemets kommittéer och arbetsgrupper lämnade avdelningen forskningsbidrag till stöd för strategiöversynen och tog fram analyser med hjälp av olika penningpolitiska modeller. Finlands Bank publicerade litteraturöversikter om och analyser av ekonomisk-politiska frågor som pandemin lyfte fram.

Finlands Banks forskningsinstitut för transitionsekonomier BOFIT fortsatte bland annat att analysera de växande riskerna i Kinas finansiella system. Dessutom undersöktes konsekvenserna av handelskriget och pandemin ur flera olika synvinklar. Vid ingången av 2021 ändrades institutets namn till Finlands Banks forskningsinstitut för tillväxtmarknader (BOFIT), vilket bättre speglar de ekonomier som institutet bevakar.

Finlands Banks diskussionsrapporter 2020

BOFIT och Finlands Banks forskningsenhet publicerade sammalagt 45 diskussionsunderlag under 2020.

Många av forskningsenhetens diskussionsunderlag behandlade frågor som hänför sig till ECB:s översyn av den penningpolitiska strategin, bland annat dessa tre:

1. Maritta Paloviita, Markus Haavio, Pirkka Jalasjoki, Juha Kilponen och Ilona Vänni undersökte tonen i ECB:s penningpolitiska uttalanden med hjälp av textanalys. Den erhållna informationen användes för att bedöma ECB:s penningpolitiska mål i publikationen Reading between the lines - Using text analysis to estimate the loss function of the ECB.
2. Våren 2020 genomförde Francesco D'Acunto, Daniel Hoang, Maritta Paloviita och Michael Weber en enkätundersökning, som i kombination med finländska registerdata producerade även internationellt betydande ny information om effektiviteten i centralbankens penningpolitiska kommunikation. Forskningen publicerades under titeln Effective Policy Communication: Targets versus Instruments.
3. Under förhållanden med låga räntor är många bekymrade över företagssektorns förmåga till förnyelse. Satu Nurmi, Juuso Vanhala och Matti Virén tillhandahöll ny information om detta med sin undersökning baserat på finländska företagsdata under titeln The life and death of zombies – evidence from government subsidies to firms.

Bland de undersökningar som endast indirekt hänför sig till penningpolitiken och dess effekter kan nämnas Aino Silvos och Fabio Veronas presentation av den nya versionen av den makroekonomiska modellen för Finlands ekonomi, The Aino 3.0 model. Modellen kan användas för att avbilda växelverkan mellan bostads- och finansmarknaden och makroekonomin, vilket möjliggör en mångsidig analys av makrotillsynen och penningpolitiken.

Många av forskningsprojekten vid BOFIT koncentrerade sig på strukturella reformer i Kina och på landets inflytande i världsekonomin. En del av forskningsprojekten hänförde sig till Finlands Banks process för internationell ekonomisk politik.

I sin undersökning The vanishing interest income of Chinese banks bedömde Karlo Kauko att kinesiska banker sannolikt har mer oreglerade fordringar än vad den officiella rapporteringen visar.

Risto Herrala och Fabrice Orlandi påvisar i sin artikel Win-Win? Assessing the global impact of the Chinese economy att Kinas ekonomiska tillväxt också har hämmat den ekonomiska tillväxten i andra länder. Den snabba tillväxten i den kinesiska ekonomin höjer till exempel råvarupriserna, vilket följaktligen bromsar upp den ekonomiska utvecklingen i många länder.

I sin undersökning Political cycles and bank lending in Russia påvisar Zuzana Fungáčová, Koen Schoors, Laura Solanko och Laurent Weill att alla banker i Ryssland, såväl privata som statsägda, ökar sin utlåning före presidentval.

I BOFITs publikationsserien Policy Brief gavs ut 14 rapporter.

Publikationsserien BoF Economics Review 2020

I publikationsserien Bank of Finland Economics Review som fokuserar på aktuella teman inom ekonomisk politik och ekonomin utkom åtta publikationer.

Gene Ambrocio och Mikael Juselius gav ut artikeln Dealing with the costs of the COVID-19 pandemic – what are the fiscal options? och Juha Kilponen artikeln Koronaviruskriisi leikkaa syvän loven Suomen talouteen. Artiklarna behandlar pandemins konsekvenser och policyalternativ för att förebygga dem.

I sin artikel European household and business expectations during COVID-19: Towards a v-shaped recovery in confidence? undersökte Gene Ambrocio utvecklingen av hushållens och företagens ekonomiska förväntningar under pandemin i olika europeiska länder.

Finlands Banks forskningsarbeten i internationella tidskrifter

Ett primärt mål för Finlands Banks forskningsverksamhet är att ge ut forskningsartiklarna i internationella väl ansedda referentgranskade tidskrifter.

Exempel på forskningsartiklar som utkom 2020:

Nigel McClung analyserade förutsättningarna för en stabil och låg inflation i närheten av den nedre gränsen för räntorna i sin artikel ”E-stability vis-a-vis Determinacy in Regime-Switching Model” som publicerades i Journal of Economic Dynamics and Control.

Eero Tölös undersökning ”Predicting systemic financial crises with recurrent neural networks” publicerades i Journal of Financial Stability.

Zuzana Fungáčovás, Paul-Olivier Kleins och Laurent Weills artikel om den kinesiska banksektorns ineffektivitet ”Persistent and transient inefficiency: Explaining the low efficiency of Chinese big banks” utkom i China Economic Review.

Presentation av Finlands Banks forskningsarbeten utanför banken

Finlands Banks forskningsarbeten presenterades under 2020 i Eurosystemets modellerings- och prognosarbetsgrupper och forskningsnätverk, i en arbetsgrupp ledd av Banken för internationell betalningsutjämning (BIS), i mötet mellan de nordiska centralbankernas forskningschefer och vid ett flertal andra evenemang i Finland och utomlands.

Finlands Banks medarbetare publicerade 2020 sex blogginlägg på det viktiga ekonomisk-politiska diskussionsforumet VoxEU (på engelska).

Konferenser i Finland och utomlands

Under 2020 var Finlands Bank arrangör och medarrangör i följande vetenskapliga konferenser om aktuella policyfrågor:

I augusti anordnade Finlands Bank forskningsworkshopen Workshop on Finance and Politics tillsammans med universitetet i Strasbourg och Fordham University.

Vid årsmötet för European Finance Association hölls en temasession under rubriken Banking, Safe Assets, and Monetary Policy i augusti.

Vid årsmötet för Central Bank Research Association (CEBRA) i september arrangerades temasessionen Future of EMU: Developing Institutions and Reviewing Macroeconomic Policies.

I september arrangerade Finlands Bank den årliga forskningsworkshopen i samarbete med Centre for Economic Policy Research (CEPR) under temat Monetary Policy Tools and Their Impact on the Macroeconomy.

Chefdirektör Olli Rehn stod värd för The Bank of Finland Monetary Policy webinar: New Challenges to Monetary Policy Strategies, som ordnades den 24 november.

De nordiska centralbankernas forskningschefers möte i december koncentrerade sig huvudsakligen på teman kring pandemins ekonomiska konsekvenser.

Konferensen China and World Economy Under the Cloud of Trade Disputes: New Challenges arrangerades i samarbete med Fordham University och City University of Hong Kong vid månadsskiftet november/december.

I Finlands Bank hölls under 2020 också flera kortare arbetsseminarier, där bankens egna forskare och gästforskare presenterade sin forskning. Efter pandemins utbrott har seminarierna ordnas virtuellt.