3.2 Coronapandemin krävde exceptionella åtgärder för att upprätthålla den finansiella stabiliteten

Finlands Bank samarbetade under coronaåret 2020 aktivt med övriga myndigheter som svarar för den finansiella stabiliteten. Målet var att förebygga de negativa ekonomiska konsekvenserna av coronapandemin och främja utlåningen. Arbetet för att stärka det finansiella systemet och utveckla makrotillsynsverktygen fortsätter.

Med makrotillsynspolitik avses de åtgärder som syftar till att främja det finansiella systemets stabilitet och funktionsförmåga.

År 2020 vidtogs globala åtgärder inom såväl centralbanks- som makrotillsynspolitik samt banktillsyn och bankreglering för att motverka coronapandemins negativa konsekvenser för ekonomin. Målet var att bevara stabiliteten i det finansiella systemet och upprätthålla utlåningen till företag och hushåll för att underlätta deras möjligheter att hantera oförutsedda inkomstbortfall.

Samtidigt var syftet att stärka genomslaget av de penning- och finanspolitiska åtgärderna och förebygga pandemins långsiktiga negativa konsekvenser för ekonomin. Finlands Bank deltog i både det nationella och det internationella samarbetet på detta område.

Snabba åtgärder och tätare samarbete till följd av coronan

Tack vare regeländringarna efter den globala finanskrisen var bankerna vid coronapandemins utbrott betydligt bättre rustade att övervinna problemen än vid finanskrisens utbrott.

Bankerna hade 2020 mer kapital av bättre kvalitet och en högre likviditet.

De utökade kapitalbuffertarna och möjligheten att utnyttja dem förbättrade bankernas förmåga att hantera kreditförluster och fortsätta att finansiera hushåll och företag trots de plötsligt försämrade ekonomiska utsikterna.

De europeiska bank- och makrotillsynsmyndigheterna agerade på våren raskt. Europeiska centralbankens (ECB) banktillsyn medgav de banker som står under dess tillsyn tillfälliga lättnader i vissa likviditets- och kapitalkrav. Dessutom gavs bankerna möjlighet till flexibilitet bland annat vid redovisningen av kreditförlustreserveringar.

De nationella tillsynsmyndigheterna beviljade motsvarande lättnader för mindre banker under sin tillsyn. De europeiska bankerna följde i stor utsträckning tillsynsmyndigheternas rekommendationer att tillfälligt avhålla sig från att betala utdelning.

Även globalt sköts införandet av de nya kapitaltäcknings- och likviditetsreglerna för banker (slutförandet av den s.k. Basel 3-överenskommelsen) fram med ett år.

Coronapandemin intensifierade ytterligare det nationella och internationella myndighetssamarbetet. Finlands Bank deltog aktivt bland annat i Europeiska systemrisknämndens ESRB (European Systematic Risk Board) och ECB:s coronaarbetsgrupper. Europeiska systemrisknämnden har ansvar för tillsynen av den finansiella stabiliteten inom EU.

Makrotillsynspolitiken stödde utlåningen

Den makrotillsynspolitik som infördes i spåren av den globala finanskrisen ställdes för första gången på prov vid coronapandemins utbrott.

I Europa införde flera nationella makrotillsynsmyndigheter lättnader i bankernas buffertkrav eller återtog tidigare beslut om skärpta krav.

Tack vare bank- och makrotillsynsmyndigheternas åtgärder kunde bankerna frigöra kapital för att upprätthålla utlåningen och täcka förlusterna.

I Finland fattas besluten om makrotillsynsåtgärder av Finansinspektionens direktion. Finlands Bank deltar aktivt i beredningen av makrotillsynspolitiken och bedömningen av dess utfall samt i utformningen av nya makrotillsynverktyg.

År 2020 fattade Finansinspektionens direktion beslut om lättnader i makrotillsynskraven.

I april sänktes de strukturella kapitalkraven med en procentenhet för samtliga kreditinstitut. Det primära syftet med strukturella makrotillsynsbuffertar är att i krissituationer begränsa allvarliga problem i banksektorn som hänför sig till det finansiella systemet.

Målet var att lindra de negativa konsekvenserna av coronaviruspandemin för den finansiella stabiliteten och att främja kreditinstitutens utlåningskapacitet.

Tillsammans med de beslut som fattats av makrotillsynsmyndigheterna i övriga länder uppskattades lättnaderna i de strukturella buffertkraven öka utlåningskapaciteten till finländska företag och hushåll med ca 30 miljarder euro.

Finansinspektionens direktion återställde den maximala belåningsgraden, dvs. det så kallade lånetaket, till den lagstadgade grundnivån i juni.

På grundnivån är förhållandet mellan bostadslånet och godtagbara säkerheter högst 90 % för andra än förstagångsköpare och 95 % för förstagångsköpare.

Genom beslutet stöddes verksamheten på bostadsmarknaden i det förändrade ekonomiska läget till följd av coronapandemin.

Utan åtgärderna kunde den finansiella sektorn ha förstärkt konjunkturnedgången i den reala ekonomin, då en inbromsning i utlåningen hade drivit den reala ekonomin in i en allt djupare recession.

I september 2020 beslutade Finansinspektionens direktion att inte förlänga giltighetstiden för det riskviktsgolvBankernas kapitalkrav ställs i procent till bankens riskvägda exponeringar. Vid beräkning av de sammanlagda riskvägda exponeringarna multipliceras bankens riskbärande poster, exempelvis krediter, med en riskvikt som beskriver riskbenägenheten för respektive post innan posterna räknas samman. Ju mindre riskvikt en post har, desto mindre kapital ska banken reservera för denna exponering. Med riskviktsgolvet infördes en lägsta riskviktsgräns på 15 % för den genomsnittliga riskvikten för bostadslån. för bostadslån som trädde i kraft 2018. Riskviktsgolvets betydelse för makrostabiliteten hade minskat och uppskattades minska ytterligare i takt med tillsynsmyndigheternas åtgärder och ändringar i regelverk.

Finansinspektionens direktion uppmanade också långivarna till återhållsamhet med beviljandet av sådana lån som är mycket stora i förhållande till den sökandes inkomster och vars återbetalningstid är längre än normalt.

Dessutom höll Finansinspektionens direktion det kontracykliska buffertkravet kvar på 0 %. Direktionen fattar kvartalsvis makrotillsynsbeslut om storleken av det kontracykliska buffertkravet.

Med stöd av de omfattande makrotillsynsåtgärderna kunde det finansiella systemet motstå pandemins prövningar under utbrottsåret 2020, men på längre sikt torde de försvagade ekonomiska utsikterna leda till ökade kreditförluster.

Arbetslöshetsskyddet, företagsstöden och de offentliga garantierna förväntas emellertid i någon mån dämpa förlustökningen.

Finlands Bank deltar i utformningen av nya makrotillsynsverktyg

Coronapandemin lyfte fram behovet av att säkerställa att makrotillsynspolitiken kan genomföras konjunkturbetingat.

Vid planeringen och dimensioneringen av makrotillsynspolitiken är målet att under åren framöver stödja en hållbar återhämtning av ekonomin och det finansiella systemet.

Användningen av makrotillsynsbuffertar blir tydligare och flexiblare i och med reformen av bankregleringen 2021. Genom regelreformen eller det så kallade bankpaketet verkställs inom EU också de reformer av bank- och finansregleringen som avtalats på global nivå efter finanskrisen.

Finlands Bank deltog aktivt i arbetet för att införliva bankpaketet med den nationella lagstiftningen.

Finlands Bank underströk i sitt yttrande betydelsen av reformerna i bankpaketet för den finansiella stabiliteten och understödde framför allt förslagen om en maximinivå för de buffertkrav som ställs av makrotillsynsskäl och om principerna för fastställande av buffertkraven.

Dessutom har Finlands Banks experter avgett yttranden bland annat till riksdagens utskott i andra ärenden som gäller det finansiella regelverket, såsom värdepapperisering och den gemensamma säkerhetsmekanismen för resolutionsfonden.

Finlands Banks experter har också fortsatt att driva de makrotillsynsåtgärder som föreslagits av den arbetsgrupp vid finansministeriet som utredde hushållens skuldsättning.

Utifrån arbetsgruppens rekommendationer bereds lagförslag för föredragning 2021.

Det planerade positiva kreditupplysningsregistret kommer, när det står klart, att underlätta användningen av makrotillsynsverktyg för att dämpa skuldsättningen.

Finlands Bank deltar i arbetet för att utsträcka tillämpningen av verktygslådan för makrotillsyn till aktörer utanför banksektorn, framför allt till fonderna och försäkringssektorn.

Digitaliseringen förändrar och ökar utbudet av finansiella tjänster. Europeiska kommissionen offentliggjorde 2020 en strategi för digitalisering av finanssektorn, som bland annat syftar till att trygga lika konkurrensvillkor för de finansiella aktörerna.

Finlands Bank strävar för sin del efter att utvärdera digitaliseringen av finansmarknaden också med hänsyn till den finansiella stabiliteten.

Allt viktigare att stärka banksystemet och utveckla kapitalmarknaden

Coronakrisen har lyft fram behovet av att ytterligare utveckla och stärka det europeiska banksystemet. Ett viktigt steg i detta sammanhang är fullbordandet av den europeiska bankunionen (på finska).

Beslut om att slutföra bankunionens gemensamma resolutionsmekanism fattades 2020 genom att tidigarelägga införandet av säkerhetsmekanismen för resolutionsfonden.

Säkerhetsmekanismen underlättar omstruktureringen av verksamheten i stora problemdrabbade banker utan att den finansiella stabiliteten äventyras.

För att diversifiera det bankcentrerade europeiska finanssystemet är det viktigt att också fortsätta att utveckla kapitalmarknaden.

Europeiska kommissionen publicerade sin nya handlingsplan för en kapitalmarknadsunion hösten 2020.

Utvecklingen av kapitalmarknaden skulle framför allt förbättra företagens tillgång till finansiering och sprida riskerna. Utvecklingen av marknaden för grön finansiering skulle också bidra till att EU:s klimatmål uppnås.