Finansiell stabilitet
3.1 Viktigt för den finansiella stabiliteten att företagen överlever coronapandemin
Finlands Bank analyserar risker och sårbarheter som hotar den finansiella stabiliteten. Under coronapandemin har fokus legat framför allt på företagens tillgång till finansiering och deras skuldsättning samt på den framtida utvecklingen av bankernas kreditförluster.
När coronapandemin slog till var kapitaltäckningen för den finländska banksektorn betydligt starkare än vid finanskrisens utbrott för drygt tio år sedan. Dessutom har de finländska bankerna redan i flera år haft mycket få oreglerade lån i europeisk jämförelse (diagram 10).
En av coronapandemins största hotbilder för bankerna är emellertid ökade oreglerade lån och kreditförluster på grund av företagens betalningssvårigheter.
Samtidigt har företagen behövt lån på grund av det, dels tillfälliga, inkomstbortfallet till följd av coronapandemin.
Finlands Bank fokuserade därför 2020 på att övervaka företagens tillgång till lån samt på att modellera och prognostisera bankernas framtida kreditförluster.
Myndighetssamarbete för att kartlägga företagens tillgång till finansiering
Under coronapandemin intensifierade Finlands Bank ytterligare samarbetet med övriga myndigheter, framför allt Finansinspektionen, finansministeriet och Verket för finansiell stabilitet för att följa upp bankernas finansiella ställning.
Finansinspektionen, Finlands Bank och finansministeriet genomförde från och med mars en återkommande bankenkät, som gav mer information om finansförmedlingen till företagen.
Framför allt i början av pandemin gav enkäten värdefull information om hur stort företagens behov av lån var och hur bankerna lyckades svara på behovet. Dessutom erhölls snabbt information om de amorteringsfria perioder som beviljats företag.
Finlands Bank analyserade 2020 de inhemska företagens skuldsättning och skuldbetalningsförmåga. Konsekvenserna av coronapandemin fördelas ojämnt mellan branscherna.
En mer övergripande bild av de olika branscherna gör det möjligt att analysera hur skuldsatta de branscher är som drabbades hårdast av coronapandemin i den första fasen.
Dessutom ger branschanalysen en bättre uppfattning om det finansiella läget för de företag som är sårbara inför den strukturomvandling som pandemin drivit fram, när exempelvis distansarbetet och näthandeln ökar.
Som en del av denna analys har Finlands Bank också undersökt vilka branscher och hur högt skuldsatta företag bankerna beviljar lån.
Kreditförlusterna till följd av coronapandemin uppkommer efter hand
Finlands Bank gjorde våren 2020 beräkningar av den sannolika utvecklingen av kreditförlusterna.
Till grund för modelleringen av kreditförlusterna togs två scenarier för tänkbara utvecklingsbanor för den ekonomiska tillväxten som tagits fram av Finlands Banks avdelning för penningpolitik och forskning.
Dessa scenarier byggde på antagandet om att Finlands bruttonationalprodukt krymper kraftigt under 2020 till följd av coronapandemin men den ekonomiska tillväxten återhämtar sig under 2021 och 2022.
Den svaga ekonomiska utvecklingen avspeglades i beräkningsantagandena också i en nedgång i värdet på värdepapper och fastigheter. Även om coronan drabbade ekonomin hårdast 2020, beräknas kreditförlusterna fortsätta att öka under 2021 och 2022, eftersom företagens betalningssvårigheter återspeglas med eftersläpning i kreditförlusterna.
Finlands Bank bevakade under pandemins förlopp ingående de inhemska bankernas läge också ur ett likviditets- och upplåningsperspektiv. Även om marknadsläget var ansträngt framför allt på våren, underlättades bankernas upplåning redan före sommaren.
Arbetet med makrotillsynsverktyg med inriktning på låntagare fortsätter
Finlands Bank har redan länge uttryckt sin oro över hushållens ökade skuldsättning (diagram 11). Banken medverkade 2018 och 2019 aktivt i arbetet inom ramen för finansministeriets arbetsgrupp som dryftade behovet av nya makrotillsynsverktyg med inriktning på låntagare.
År 2020 fortsatte Finlands Bank analysarbetet bland annat genom att följa upp nya bostadslåntagares årsinkomster i förhållande till lånebeloppet.
Samtidigt gjordes en bedömning av det maximala lånebeloppet i förhållande till låntagarnas årsinkomster (maximal skuldkvot, dvs. så kallat skuldkvotstak) som kunde vara lämpligt i Finland.
Dessutom har Finlands Bank modellerat effekten av makrotillsynsverktyg med inriktning på låntagare på den ekonomiska tillväxten.
Om hushållen har stora lån i förhållande till inkomsterna, kan en avmattning i den ekonomiska tillväxten och stigande arbetslöshet tvinga hushållen att dra ner på sin konsumtion.
Om däremot lånebeloppet i förhållande till inkomsterna är lägre, kan effekten på konsumtionen vara mindre, vilket i sin tur skulle stödja den ekonomiska tillväxten.
Finlands Bank deltog under 2020 i beredningen av ett positivt kreditupplysningsregister. Projektet är ett led i regeringens åtgärder för att bekämpa överskuldsättning och registret kommer att möjliggöra en mer omfattande och tillförlitligare uppföljning av kreditmarknaden med hänsyn till den finansiella stabiliteten.
Finlands Bank har framhållit vikten av att kreditupplysningsregistret också omfattar bostadsbolagslån på hushållens ansvar, framför allt mot bakgrund av bostadsbolagslånens växande betydelse i synnerhet vid nybyggande (på finska).
Bostadsmarknaden och bankerna föremål för internationell stabilitetsanalys
Banksektorerna i de nordiska länderna är nära kopplade till varandra. Finlands Bank har redan länge identifierat de sårbarheter som detta medför.
Eftersom det är kännetecknande för bankerna i samtliga nordiska länder att de har en ansenlig mängd bostadslån i sina låneportföljer, skulle en brant nedgång i bostadspriserna kunna öka bankernas kreditförluster.
Finlands Bank har följt upp utvecklingen på både den finländska och nordiska bostadsmarknaden under pandemin.
Trots den tydliga nedgången i antalet bostadsaffärer under våren, återhämtade sig marknaden snabbt. Mot slutet av året steg bostadspriserna i de övriga nordiska länderna (diagram 12).
Banksystemet i Finland har också kopplingar till det finansiella systemet i hela euroområdet. Finlands Bank har ingående bevakat läget hos bankerna i de övriga euroländerna under pandemin.
Därtill har fokus legat på den internationella finansmarknaden – framför allt den amerikanska marknaden, där företagens vilja att ta lån var synnerligen stark under 2020.
Finlands Bank har också bevakat och analyserat staternas ökade skuldsättning och dess konsekvenser. De flesta länder var tvungna att öka sin skuldtagning 2020 för att klara av att finansiera de ekonomiska stödåtgärderna med anledning av coronapandemin.
Finlands Banks avdelning för finansiell stabilitet och statistik har medverkat särskilt i den del av strategiarbetet som analyserar förhållandet mellan makrotillsynspolitiken och penningpolitiken samt effekterna av den låga räntenivån på transmissionen av penningpolitiska beslut.
