6.1 Finlands Bank och den ekonomiska politiken i Finland 2020

Finlands Banks uttalanden i den inhemska ekonomisk-politiska debatten gällde 2020 i hög grad coronapandemins ekonomiska konsekvenser. Finlands Bank betonade behovet av att reagera kraftigt och snabbt på den akuta krisen och samtidigt stärka utsikterna för den ekonomiska utvecklingen och de offentliga finanserna på lång sikt.

I likhet med tidigare år fortsatte Finlands Bank 2020 att ta fram analyser av den ekonomiska utvecklingen och deltog i den ekonomisk-politiska debatten i Finland.

Fokus på identifiering av problem och bedömning av alternativa handlingsmodeller

Uttalandena om den inhemska ekonomiska politiken baserar sig på de mål och den självständiga ställning som tillskrivits banken i lagen och i EU:s grundfördrag.

Det primära målet är prisstabilitet, och till övriga mål hör en balanserad ekonomisk tillväxt och finansiell stabilitet. För att uppnå dessa mål krävs framför allt hållbara offentliga finanser och en välbalanserad utveckling av den inhemska kostnadsnivån.

Finlands Banks uttalanden bygger på sakkunskap. De fokuserar på att identifiera problem och bedöma effekterna av alternativa handlingsmodeller.

Det är de folkvalda representanternas uppgift att fastställa de yttersta ekonomisk-politiska målen och fatta besluten.

Finlands Bank inrättade en makroekonomisk krisgrupp under 2020

I mars 2020 tillsatte Finlands Banks direktion en intern arbetsgrupp för att organisera beredningsarbetet med anledning av de makroekonomiska konsekvenserna av coronakrisen och den relaterade ekonomiska politiken.

Gruppen är underställd Finlands Banks process för inhemskt ekonomisk-politiskt inflytande.

Den makroekonomiska krisgruppen fick i uppdrag att svara för att Finlands Banks direktion har tillgång till aktuell information om det makroekonomiska läget och utsikterna under COVID-19-pandemin, särskilt om Finlands ekonomi.

Krisgruppen fick också ansvar för att ta fram bedömningar av vilka ekonomisk-politiska åtgärder som behövs för att hantera krisen till följd av pandemin, särskilt inom den inhemska politiken.

Hushåll och företag måste få stöd att ta sig igenom den svåraste fasen

När coronapandemin spred sig i Europa våren 2020 betonade Finlands Bank att första prioritet är att skydda människors hälsa. Åtgärderna för att bekämpa pandemin är väsentliga också för ekonomin.

Inom den ekonomiska politiken är det viktigt att hjälpa hushåll och företag att klara sig över den svåraste krisen. Detta förebygger både direkta problem och följder på längre sikt.

En konkursvåg bland företagen och massarbetslöshet skulle vara särskilt skadligt för de ekonomiska utsikterna på längre sikt.

När coronapandemin bredde ut sig gav den offentliga makten företag och hushåll finansiellt stöd på många sätt i olika länder, också i Finland. Centralbankerna och bank- och makrotillsynsmyndigheterna upprätthöll tillgången till finansiering. Europeiska centralbankens kraftigt expansiva penningpolitik stödde också ekonomin i Finland och det finansiella systemet kunde fungera utan stora problem.

Utöver euroområdets gemensamma penningpolitiska åtgärder stärkte Finlands Bank den finländska finansmarknadens funktion också genom nationella åtgärder. Banken investerade i finländska företagscertifikat och lättade på säkerhetskraven för centralbanksfinansiering.

Under 2020 förlorade många finländare sina jobb antingen tillfälligt eller permanent och många företag drabbades av stora svårigheter.

Utan snabba och omfattande ekonomisk-politiska åtgärder skulle pandemin ha medfört betydligt större ekonomisk skada.

Våren 2020 framhöll Finlands Bank att det offentliga understödet och hanteringen av de offentliga finanserna ska anpassas till de olika faserna av coronakrisen.

I krisens akuta fas var ökningen av  den offentliga skulden en följd av nödvändiga utgifter. Finlands Bank konstaterade att finanspolitiskt stöd för ekonomin kommer också att behövas efter den akuta krisfasen.

Starka offentliga finanser en fördel vid kriser

Finlands Bank framhöll att behovet att bygga ut buffertarna för de offentliga finanserna kommer att vara ännu större än tidigare när förhållandena normaliseras.

Coronapandemin tjänar som en påminnelse om att sunda offentliga finanser utgör ett oersättligt skydd i svåra tider.

Krisen får inte användas som förevändning för sådana permanenta ökningar av de offentliga utgifterna som leder till att det redan djupa hållbarhetsunderskottet växer ytterligare.

Även om Finlands ekonomi torde klara sig bättre ur coronakrisen än de flesta andra utvecklade ekonomier, står vi efter krisen inför samma långsiktiga problem som tidigare, som nu förvärrats ytterligare.

I december 2020 nedreviderade Finlands Bank sin långsiktiga prognos om hållbarheten i de offentliga finanserna (på finska) ytterligare. Enligt den nya bedömningen beräknas hållbarhetsunderskottet uppgå till 5½ av BNP.

Coronapandemin ökade behovet av reformer

Finlands Bank betonade att coronakrisen ytterligare ökade behovet av strukturella reformer som förbättrar sysselsättningen, utsikterna för de offentliga finanserna och förutsättningarna för produktivitetstillväxt.

För produktivitetstillväxten har forsknings- och utvecklingsarbete och andra produktiva investeringar stor betydelse. Den offentliga makten kan skapa gynnsammare förutsättningar för innovationer och utnyttjande av innovationer som utvecklats på annat håll. Kompetensutvecklingen intar en viktig roll för innovationspolitiken som helhet.

Finlands Bank ansåg det vara viktigt att finna gemensamma europeiska lösningar för att hantera coronakrisen och stärka framtidsutsikterna för Europa.

För Finlands ekonomi är det av största vikt att ekonomin i vårt viktigaste exportområde, Europeiska unionen, vilar på en stabil grund.

EU:s återhämtningspaket och andra gemensamma lösningar bidrar till ökade möjligheter att stödja den ekonomiska tillväxten i och utsikterna för Europa på längre sikt.

För att uppnå klimatmålen och driva utvecklingen mot en digital ekonomi krävs betydande investeringar och reformer som kan främjas med gemensamma lösningar.

En välfungerande arbetsmarknad spelar en viktig roll under krisen

Finlands Bank betonade betydelsen av en välfungerande arbetsmarknad med tanke på coronakrisens ekonomiska konsekvenser.

I början av krisen tog arbetsmarknadsparterna sitt ansvar på ett viktigt sätt genom att stödja ett snabbare permitteringsförfarande. Detta bidrog sannolikt till att förebygga problem i företagen och undvika många uppsägningar.

Finlands Bank underströk behovet av att följa upp förändringarna i arbetskostnader i förhållande till andra länder och till arbetsproduktiviteten. Prognoserna och bedömningarna av denna utveckling präglades av stor osäkerhet under coronakrisen.

Med tanke på sysselsättningsutvecklingen efter krisen är det viktigt att kostnadskonkurrenskraften inte försämras väsentligt.