Penningpolitik
Den gemensamma penningpolitiken i euroområdet utformas och genomförs av Eurosystemet, vars primära mål är att hålla inflationen i euroområdet på 2 % på medellång sikt. Under 2022 steg inflationen kraftigt, vilket fick Europeiska centralbanken (ECB) att höja styrräntorna.
Till Eurosystemet hör euroländernas nationella centralbanker och ECB. Som medlem i Eurosystemet deltar Finlands Bank i att utforma, verkställa och fatta beslut om euroområdets gemensamma penningpolitik och svarar för genomförandet av Eurosystemets penningpolitik i Finland.
Inflationen steg kraftigt i hela euroområdet under 2022, vilket fick ECB att inleda en normalisering av penningpolitiken, dvs. utfasning av de penningpolitiska stimulansåtgärderna.
Styrräntorna höjdes och nettotillgångsköpen avslutades under 2022 som ett led i den penningpolitiska normaliseringen
Normaliseringen av penningpolitiken avspeglades under 2022 i kraftiga höjningar av styrräntorna, förändringar i de penningpolitiska köpprogrammen, stegvis avveckling av de lättnader i godtagbara säkerheter som infördes under coronapandemin och försämringar i räntevillkoren för de långfristiga refinansieringstransaktionerna.
Höjningen av styrräntorna inleddes i juli 2022 och räntorna höjdes sammanlagt fyra gånger under året. Målet med räntehöjningarna är att stabilisera inflationen på målet på 2 % på medellång sikt.
Höjningen av styrräntorna återspeglades också i marknadsräntorna, såsom 12 månaders Euribor.
Som ett led i denna mer omfattande normalisering av penningpolitiken avslutade ECB nettotillgångsköpen med anledning av pandemin i mars. Nettotillgångsköpen upphörde i juni.
ECB integrerade klimataspekter i köpprogrammet för företagsobligationer
I oktober 2022 integrerade ECB klimataspekter i köpprogrammet för företagsobligationer. Syftet är att minska koldioxidutsläppen från företagsobligationsinnehav i enlighet med målen i Paris klimatavtal.
I sina återinvesteringar prioriterar Eurosystemet emittenter som tar större klimathänsyn i sin verksamhet. På primärmarknaden tillämpas dessutom ett separat anbudsförfarande som också gynnar emittenter som tar större klimathänsyn i sin verksamhet samt gröna obligationer som uppfyller vissa villkor.
Klimatåtgärderna vidtas utan åsidosättande av Eurosystemets primära prisstabilitetsmål.