4.3 Kontantförsörjningens miljöpåverkan 2020: transportsträckorna minskar

Kontantförsörjningen hör till centralbankernas mest operativa uppgifter och ger därför också upphov till utsläpp. Mot bakgrund av växande miljöproblem och en eskalerande klimatkris har även centralbankerna mer ingående analyserat effekterna av sin verksamhet. Kontantförsörjningen är emellertid inte någon särskilt betydande källa till koldioxidutsläpp i samhällsekonomin som helhet.

Den största miljöpåverkan från kontantförsörjningen uppkommer utanför centralbankerna

Kontantförsörjningens miljöpåverkan uppstår vid tillverkning, transport, hantering, räkning och sortering samt lagring av kontanter.

Miljöpåverkan av mynt och sedlar börjar med råvaruproduktionen, dvs. tillverkningen av sedlar och metallmynt, och upphör när de makuleras vid utgången av sin livscykel.

Eurosedlarna tillverkas av bomullspapper, vilket förbrukar naturresurser i någon mån. Därför undersöks möjligheterna att ersätta basmaterialet för sedelpapper i följande sedelserie.

Eurosystemet har redan nu fattat ett principbeslut om att makulerade sedlar 2022 inte längre förs till avstjälpningsplatserna utan de förstörs genom förbränning.

Europeiska centralbanken (ECB) genomför före juli 2021 en preliminär utredning om eurosedlarnas totala miljöpåverkan enligt de standarder som kommissionen godkänt.

Centralbankernas utredningar visar att tillverkningen av mynt och sedelpapper och tryckningen av sedlar står för knappt en tredjedel av kontantförsörjningens miljöpåverkan.

Ungefär hälften av miljöpåverkan i samband med centralbankernas kontantförsörjning kommer från energiförbrukningen i olika skeden av sedelhantering, sortering och lagring.

Kontantförsörjningen har ringa miljöpåverkan i samhällsekonomin som helhet

Med tanke på hela kontantförsörjningen uppstår den största miljöpåverkan vid energiförbrukningen utanför centralbankerna i samband med mynttillverkning, privata detaljisttransporter mellan handeln och kontanthanteringsföretagens sorteringscentraler samt vid kontantautomatnätverkets elförbrukning.

I samhällsekonomin som helhet är emellertid miljöpåverkan från kontantförsörjningens energiförbrukning obetydlig.

Enligt en holländsk utredning låg CO₂-utsläppen från kontanter och kortbetalningar i samma storleksklass.

Växthusgasutsläppen från Finlands samhällsekonomi uppgick 2019 till ca 52,8 miljoner ton omvandlat till CO₂-ekvivalenter. Kontantförsörjningens utsläpp utgör uppskattningsvis ca 0,03 promille av växthusgasutsläppen från samhällsekonomin i Finland (på finska).

De totala penningtransportsträckorna minskar

Utsläppen från penningtransporterna i Finland kan analyseras separat. I sin helhet körs inom kontantförsörjningen i Finland årligen drygt 9 miljoner kilometer, vilket är 0,02 % av den totala vägtrafiken i Finland.

Det totala kilometerantalet har minskat kontinuerligt under 2017–2020, den senaste tiden på grund av coronapandemin. Över 4/5 av penningtransporterna sker lokalt och antalet lokaltransporter har de senaste åren sjunkit.

Införandet av centralbankernas externa NHTO-depåsystem för kontanter i kombination med aktörernas aktiva verksamhet har ytterligare stärkt den ekonomiskt rationella hanteringen av kontanter och bidragit till att minska transportsträckorna inom hela kontantförsörjningen.

Inom kontantförsörjningen utgör hållbarheten med tanke på miljön alltid en väsentlig del av verksamhetsstyrningen. Målet är att effektivisera energiförbrukningen och sedlarnas livslängd.