5.3 Hantering av Finlands Banks finansiella risker

Till centralbankens kärnuppgifter hör att genomföra penningpolitik och säkerställa stabiliteten och funktionen i det finansiella systemet. Dessa uppgifter medför finansiella risker, som Finlands Bank skapar beredskap för genom att sörja för en stark balansräkning. De penningpolitiska riskerna och riskerna i de finansiella tillgångarna ökade under 2021.

Investeringsverksamheten och genomförandet av penningpolitiken ger upphov till risker

Vid slutet av 2021 uppgick Finlands Banks finansiella tillgångar till ca 11 miljarder euro. Tillgångarna bestod av guld- och valutareserverna och investeringar i aktie- och fastighetsfonder. Däremot omfattar de finansiella tillgångarna inte poster som härrör från genomförande av penningpolitiken, såsom penningpolitiska krediter till banker eller värdepapper som förvärvats vid penningpolitiska transaktioner.

I Finlands Banks valutareserv ingår likvida investeringar i räntebärande värdepapper. Valutareserven har dimensionerats för centralbanksuppgifterna.

De finländska företagscertifikat som banken köpte 2020 för att lindra coronapandemins negativa ekonomiska konsekvenser löpte ut under första halvåret 2021. Av detta följde att räntebärande värdepapper i euro inte längre ingick i Finlands Banks finansiella tillgångar vid utgången av 2021.

En betydande del av Finlands Banks tillgångar består av värdepapper som förvärvats av penningpolitiska skäl och lånefordringar på bankerna till följd av de penningpolitiska transaktionerna.

Eurosystemets penningpolitiska transaktioner genomförs decentraliserat mellan medlemsstaterna och Europeiska centralbanken (ECB), men riskerna i och intäkterna av dem fördelas till en stor del mellan de nationella centralbankerna.

Riskerna i de penningpolitiska tillgångarna motsvarar i princip Finlands Banks andel av de nationella centralbankernas totala penningpolitiska fordringar enligt kapitalfördelningsnyckeln. Vid utgången av 2021 var Finlands Banks andel 1,837 %. De nationella centralbankerna bär emellertid själva riskerna i de obligationer utgivna av stater och statsbundna institutioner som förvärvas inom ramen för programmet för köp av offentliga värdepapper och köpprogrammet med anledning av pandemin (PEPP, pandemic emergency purchase programme).

Volymen av Eurosystemets penningpolitiska tillgångar ökade

Volymen av Eurosystemets penningpolitiska tillgångar ökade under 2021 med ca 1 400 miljarder euro och uppgick vid utgången av året till ca 6 900 miljarder euro. Ökningen berodde framför allt på köp av obligationer inom ramen för köpprogrammet med anledning av pandemin och de tilldelade lånen i riktade långfristiga refinansieringstransaktioner (TLTRO, targeted longer-term refinancing operations). Programmet för tillgångsköp (APP, asset purchase programme) fortsatte också under 2021 och ledde till en ökning av Eurosystemets penningpolitiska tillgångar.

Finlands Banks andel av de penningpolitiska tillgångarna ökade med ca 29 miljarder euro och uppgick vid utgången av 2021 till ca 119 miljarder euro. Uppgången i de penningpolitiska tillgångarna ledde till en ökning av de relaterade riskerna under 2021.

Utöver de fordringar som presenterats i tabell 7 upptogs i Finlands Banks balansräkning fordringar inom Eurosystemet för 34 miljarder euro, som huvudsakligen består av Target2-balansposten (på finska). Finlands Banks balansomslutning vid slutet av 2021 uppgick till 176 miljarder euro.

Finlands Bank hanterar risker genom spridning

Finlands Banks finansiella tillgångar exponeras för marknads-, kredit- och likviditetsrisker. Med marknadsrisker avses till exempel en ogynnsam utveckling av valutakurser, räntor och aktiepriser.

Valutakursrisken medför mest fluktuationer i värdet av de finansiella tillgångarna. Finlands Bank sprider valutakursrisken genom att utöver amerikanska dollar också investera i brittiska pund och japanska yen. Via fordringarna på Internationella valutafonden sprids Finlands Banks valutakursrisk också ut på kinesiska yuan.

En strategisk allokering av tillgångsklasser bestäms med hjälp av ett jämförelseindex. Jämförelseindexet i förening med ett detaljerat limitramverk styr ränte- och kreditrisken i investeringsverksamheten. På detta sätt säkerställer Finlands Bank investeringar med hög likviditet och en tillfredsställande riskspridning mellan tillgångsklasser, länder, maturiteter och emittenter. Tyngdpunkten i investeringarna ligger på obligationer med högt kreditbetyg.

Finlands Bank investerar en del av sina finansiella tillgångar på de internationella aktie- och fastighetsmarknaderna. Investeringarna görs via fonder och bidrar till spridningen av övriga risker i balansräkningen.

Liksom de övriga centralbankerna genomför Finlands Bank de penningpolitiska köpprogrammen i enlighet med godtagbarhetskriterierna och övriga riktlinjer för riskhanteringen för hela Eurosystemet.

Finlands Bank förvaltar sina finansiella tillgångar ansvarsfullt. Banken tillämpar hållbarhetskriterier för att begränsa sina direktinvesteringar i räntebärande värdepapper. Hållbarhets- och tillförlitlighetsbedömningar av tjänsteleverantörerna betonas också i den indirekta investeringsverksamheten.

Den strukturella ränterisken i Finlands Banks balansräkning

Eurosystemet fastställer räntenivån på affärsbankernas inlåning i centralbanken på penningpolitiska grunder. Räntebeslutet har en direkt inverkan på Finlands Banks räntekostnader. Räntan på de penningpolitiska tillgångarna är däremot i regel fast. Således sjunker Finlands Banks räntenetto om räntan på centralbanksinlåningen stiger. Denna skillnad i räntebindningen för tillgångar och skulder ger upphov till en strukturell ränterisk i Finlands Banks balansräkning.

Likviditetstillförseln genom köpprogram och refinansieringstransaktioner redovisas i balansräkningen på skuldsidan som en ökning av centralbanksinlåningen. Den strukturella ränterisken i balansräkningen minskar när de penningpolitiska värdepapperen med fast ränta förfaller till betalning.

Nettotillgångsköpen inom ramen för köpprogrammen får den strukturella ränteriskprofilen att stiga. Även återinvesteringar av kapitalet från förfallande värdepapper bidrar till att bibehålla den strukturella ränterisken.

Kvartalsuppdateringar av de finansiella risktalen finns tillgängliga under Riskhantering och riskkontroll (på finska) på Finlands Banks webbplats.

Finlands Banks penningpolitiska risker och riskerna i de finansiella tillgångarna ökade under 2021

Finlands Banks balansräkning och de penningpolitiska riskerna ökade under 2021 jämfört med 2020. De ökade riskerna speglar huvudsakligen en ökning av de penningpolitiska tillgångarna, framför allt till följd av de penningpolitiska stimulansåtgärderna. Riskerna i de finansiella tillgångarna ökade också något, huvudsakligen till följd av värdestegringen i aktiefondinvesteringarna.

Finlands Bank mäter de totala riskerna med vedertagna statistiska metoder. Riskbedömningen kompletteras med stresstester, som bedömer förlusterna till följd av osannolika men tänkbara scenarier.

Bedömningen av den penningpolitiska kreditrisken baserar sig på riskrapporter som tas fram av Europeiska centralbanken och som kontinuerligt utvecklas under ledning av Eurosystemets riskhanteringskommitté.

Finlands Banks bedömning av värdet av den totala risken motsvarar en förlust med 1 procents sannolikhet under det följande året (s.k. expected shortfall).

Vid slutet av 2021 uppgick den totala risken enligt bedömningen till 2,5 miljarder euro. Guldrisken ingår inte i bedömningen av den totala risken, eftersom värderegleringskontot för guld täcker en värdeminskning av betydande storlek. Om guldrisken räknas med i bedömningen av den totala risken, stiger risktalet till 2,8 miljarder euro.

Vid utgången av 2021 uppgick Finlands Banks medel för att täcka förluster till 1,3 miljarder euro på värderegleringskonton och 4,7 miljarder euro i avsättningar. Grund- och reservfonden uppgick till 2,9 miljarder euro (diagram 27).

Riskbuffertarna stärktes 2021 främst på grund av växelkursförändringar och värdestegringen i aktiefondinvesteringarna.

Finlands Banks kapitaltäckning räcker till för att bära de risker som banken exponeras för i sin verksamhet (diagram 28).