3.4 IMF utvärderade grundligt det finansiella systemet i Finland

Internationella valutafondens (IMF, International Monetary Fund) omfattande utvärdering av det finansiella systemet i Finland genomlyste exempelvis banktillsynen, makrotillsynspolitiken, förmågan att identifiera olika risker i det finansiella systemet och att hantera kriser.

Internationella valutafonden genomför inom ramen för programmet för utvärdering av den finansiella sektorn en s.k. FSAP-analys (Financial Sector Assessment Program) regelbundet i de länder och områden vars finansiella sektor valutafonden har bedömt som systemviktig. För Finland är analysen obligatorisk vart femte år.

Vid FSAP-analysen genomför IMF en grundlig utvärdering av den finansiella stabiliteten och riskerna för den finansiella stabiliteten i mållandet. Enligt den aktuella utvärderingen är det finansiella systemet i Finland stabilt, men landets omfattande och koncentrerade banksektor med nära kopplingar till de övriga nordiska länderna medför risker för systemet. IMF betraktar också hushållens höga skuldsättning, som ökat ytterligare under coronapandemin, som en risk som exponerar gäldenärerna för negativa konsekvenser av uppgången i räntorna.

IMF gav också myndigheterna i Finland en samlad lista med utvecklingsområden. Bedömningen fungerar som indata för den s.k. artikel IV-konsultationen, där IMF gör en mer ingående utvärdering av landets ekonomi och ekonomiska strukturer.

Den omfattande utvärderingen sysselsatte myndigheterna för finansiell stabilitet

Finlands FSAP-process inleddes hösten 2021 och avslutades i början av 2023. Finlands Bank svarade för samordningen och organisationen av utvärderingsprocessen.

Processen omfattade tre besök, varav två måste ordnas virtuellt på grund av coronapandemin. Dessutom gav de inhemska myndigheterna Finlands Bank, Finansinspektionen, Verket för finansiell stabilitet och justitieministeriet svar på ett stort antal uppgiftsbegäranden av IMF, enkäter och självutvärderingar.

I Finlands FSAP-analys ingår fem parallella arbetsområden som fastställts av IMF:

1) banktillsyn och bankreglering i fråga om små och medelstora institutioner, dvs. så kallade LSI-banker (less significant institution)
2) makrotillsynspolitik
3) stresstester och systemriskanalys
4) det finansiella systemet utanför banksektorn, framför allt pensionsförsäkringssektorn
5) krishantering och resolution.

Även finansiell teknologi och cybersäkerhet inom den finansiella sektorn behandlades som en del av arbetsområdet banktillsyn. Klimatrisker och hållbarhetssynpunkter tangerades i arbetsområdena banktillsyn och pensionsförsäkringssektorn.

Under de virtuella utvärderingarna och besöket i Helsingfors höll IMF:s representanter sammanlagt ca 170 möten med olika myndigheter, banker, pensionsförsäkrare, försäkringsbolag, intressebevakare, kapitalförvaltare och finansförmedlare.

Vid huvudbesöket i samband med FSAP-processen i september 2022 i Helsingfors deltog sex experter från IMF. Dessutom gjorde två experter samtidigt en systemriskanalys och stresstester i Europeiska centralbankens (ECB) lokaler i Frankfurt.

IMF:s direktion behandlade FSAP-analysen för Finland i januari 2023, varefter IMF publicerade sin utvärdering och sina rekommendationer för det finansiella systemet i Finland (på engelska). 

IMF noterade i FSAP-analysen framsteg, men också risker

Enligt IMF har det skett förbättringar i tillsynen över och regleringen av den finansiella sektorn i Finland efter FSAP-analysen 2016. Framsteg har gjorts framför allt i myndighetssamarbetet mellan de nordiska och de baltiska länderna, i införandet av bestämmelser om en systemriskbuffert i makrotillsynslagstiftningen och i beredningen av ett positivt kreditupplysningsregister.

Den stora och koncentrerade banksektorn med nära kopplingar till de övriga nordiska länderna medför risker för den finansiella stabiliteten i Finland. En annan stor risk enligt IMF är hushållens höga skuldsättning.

I det finansiella systemet utanför banksektorn har pensionsförsäkringsbolagen en viktig roll, och IMF anser att deras investeringsbeteende har konjunkturförstärkande effekter.

IMF:s stresstester visade att banksystemet i Finland har en stark kapitaltäckning och förmåga att motstå även en allvarlig chock som drabbar realekonomin och den finansiella konjunkturen. Banksystemet i Finland är emellertid sårbart för likviditetschocker, eftersom det vilar på kortfristig kapitalmarknadsfinansiering. IMF anser att bankernas tillgång till finansiering kan försvåras i en eventuell krissituation.

Analysen av kopplingarna inom banksystemet visade på en betydande risk för att kopplingarna mellan de finansiella systemen kan få eventuella problem i de övriga nordiska länderna att sprida sig till Finland – och tvärtom.

IMF:s bedömning av stabiliteten och riskerna i Finlands finansiella system överensstämmer i huvuddrag med Finlands Banks tidigare bedömningar.

IMF gav de finländska myndigheterna en samlad lista med rekommendationer

Utgående från FSAP-analysen gav IMF de finländska myndigheterna en samling rekommendationer (på finska), som bland annat hänför sig till resurserna för och förvaltningen av tillsyn och reglering av det finansiella systemet, utvecklingen av makrotillsynsverktyg, regleringen av pensionsförsäkringssektorn, verkställandet av krishanteringssystemen samt bekämpningen av penningtvätt och av finansiering av terrorism.

De viktigaste rekommendationerna för Finlands Bank gäller makrotillsynspolitiken. IMF anser att makrotillsynsverktygen borde utökas med ett bindande instrument som begränsar skuldsättningen eller lånekostnaderna i förhållande till inkomsterna.

Dessutom borde Finansinspektionens direktion få mer omfattande befogenheter att reglera makrotillsynspolitiken eller alternativt kunna ge mer bindande rekommendationer om makrotillsynspolitiken.

Enligt IMF borde myndigheterna också överväga möjligheten att påföra ett högre s.k. kontracykliskt buffertkrav än 0 % i en situation där utlåningen ökar i sedvanlig takt. Dessutom borde uppföljningen av systemrisker förbättras bland annat genom att komplettera bristfällig information och stärka dataanalysen.