3.1 Riskerna för den finansiella stabiliteten ökade 2022

De risker som hotar stabiliteten i det finansiella systemet ökade under 2022. Energikrisen medförde högre kostnader för hushållen och företagen, ekonomin försvagades och låneräntorna steg i rask takt. Gäldenärerna klarade emellertid ännu för det mesta lånebetalningarna väl.

Finlands Bank analyserar regelbundet stabiliteten i det finansiella systemet och de risker och sårbarheter som hotar den. Analyserna stöder arbetet och beslutsfattandet i både Finlands Banks och Finansinspektionens direktion.

Om exempelvis riskerna i utlåning och skuldsättning realiseras i stor utsträckning, kan de äventyra den finansiella stabiliteten och få långvariga negativa konsekvenser för bankerna och ekonomin. Finlands Bank bidrar genom sitt arbete till att i tid identifiera risker för den finansiella stabiliteten (på finska) och kartlägga metoder för att minska och förebygga dem.

Det finansiella systemet i Finland fortsatt stabilt

Rysslands anfallskrig i Ukraina och den energikris som kriget utlöste i Europa medförde utmaningar för ekonomin och det finansiella systemet i Finland under 2022. Enligt Finlands Banks bedömning var det finansiella systemet i Finland trots det fortsatt stabilt (på finska).

Riskerna för den finansiella stabiliteten på lång sikt ökade emellertid under året både i Finland och globalt.

Inflationen tog fart, de ekonomiska utsikterna försämrades och priset på upplåning från såväl banker som marknaden steg. Ökningen av de nödvändiga kostnaderna fick många hushåll och företag att dra åt svångremmen.

De viktigaste sårbarheterna i det finansiella systemet i Finland är förenade med hushållens rekordhöga skuldsättning. Banksektorns stora omfattning och koncentration samt kopplingar mellan länderna bidrar likaså till att öka riskerna.

De finländska bankerna har en god motståndskraft mot kreditrisker

Finlands Bank och Finansinspektionen genomförde 2022 ett stresstest (på finska) av banksektorn i Finland.

Stresstestet byggde på ett fiktivt krisscenario, där de nordiska ländernas ekonomi och finansmarknad drabbades av globala ekonomiska och finansiella störningar. Enligt stresstestet hade banksektorn i Finland god motståndskraft mot störningarna i scenariot. Kreditförlusterna skulle öka betydligt, men banksektorn skulle vara fortsatt kapitalstark.

Finlands Bank bedömde dock att bankernas och låntagarnas kristålighet bör stärkas ytterligare (på finska), så att stabiliteten i hela det finansiella systemet kan säkerställas vid olika störningar och krissituationer även i fortsättningen.

Bankerna bör till exempel mer målmedvetet gå in för att skapa beredskap för cyberrisker i finanssektorn. Dessutom behöver myndigheterna effektivare metoder för att dämpa hushållens överskuldsättning.

Låneräntorna steg snabbt

Räntorna på nyutlåningen till hushåll och företag steg snabbt under andra halvåret 2022 (diagram 13). Merparten av finländarnas lån är bundna till Euribor, som redan på våren låg på plus och därefter steg raskt.

En del av bolånetagarna har ränteskydd eller lån med fast ränta. Med tiden kommer uppgången i marknadsräntorna emellertid också att avspeglas i räntorna på de flesta gamla lån.

Finlands Bank analyserade hur de stigande räntorna påverkar nya bolånetagare (på finska). Beräkningarna grundade sig på bankernas uppgifter om nya bostadslån och låntagarnas inkomster.

De stigande räntorna påverkar mest låntagare som har stora skulder i förhållande till inkomsterna och där rörlig ränta tillämpas på lånet och vars skuldbetalningsbörda redan är mycket stor.

Energikrisen ökade företagens upplåning

Finlands Bank analyserade Rysslands anfallskrig i Ukraina och krigets konsekvenser för finländska företag (på finska). De direkta konsekvenserna drabbade till en början företag som var verksamma i eller bedrev handel med Ryssland.

De indirekta konsekvenserna för företagen i Finland och Europa är emellertid betydligt mer vidsträckta exempelvis till följd av dyrare priser på och sämre tillgång till energi och råvaror.

Företagen lyfte under 2022 exceptionellt mycket nya lån. Det berodde framför allt på de stora energi- och industriföretagens behov av finansiering. De elproducerande företagen behövde mer finansiering för att kunna ställa energiderivatbörsen mer säkerheter.

Bolånemarknaden mattades av i slutet av året

Finlands Bank fäste 2022 särskild uppmärksamhet vid riskerna på bostadsmarknaden och i fastighetsinvesteringarna både i Finland (på finska) och i de övriga nordiska länderna (på finska). Bostadshandeln och utlåningen mattades av mot slutet av året och bostadspriserna sjönk.

Europeiska systemrisknämnden genomförde i början av 2022 en bedömning av riskerna på bostadsmarknaden (på finska) i Finland och några andra länder och av de åtgärder (på finska) som de nationella myndigheterna har vidtagit för att minska riskerna. Systemrisknämnden övervakar och främjar den finansiella stabiliteten i Europa.

Systemrisknämnden bedömde att riskerna på bostadsmarknaden i Europa har ökat ytterligare. Därför bör Finland och vissa andra länder fortsätta att utveckla makrotillsynsverktygen och lagstiftningen om dem.

Konsumtionskrediter beviljas allt oftare digitalt

Finlands Bank övervakade och analyserade ingående också konsumtionskrediter (på finska) som beviljades av kreditinstitut och övriga finansinstitut.

Under 2022 ökade framför allt användningen av konto- och kortkrediter, när coronapandemin lättade och människorna hade bättre möjligheter att köpa tjänster.

Konsumtionskrediterna och antalet kreditgivare har ökat under de senaste åren. Kreditansökan kan göras helt digitalt via olika webbtjänster.

Enligt Finlands Banks enkät (på finska) är användningen av digitala kanaler vanligast vid försäljningen av konsumtionskrediter utan säkerhet.

Osäkerhet på den globala marknaden

Finlands Bank analyserar regelbundet också det globala finansiella systemets stabilitet och risker samt deras konsekvenser för Finland (på finska).

Den globala finansmarknaden präglades 2022 av stor osäkerhet på grund av energikrisen, den snabba inflationen, det svaga ekonomiska läget och ökade finansieringskostnader.

Dessa faktorer ökade oron om hushållens, företagens och ländernas ekonomi samt deras möjligheter att klara av sina skulder. Kreditriskerna hölls emellertid än så länge under kontroll. Också bankernas utlåningskapacitet var god inom de ledande ekonomiska områdena, vilket är viktigt för ekonomin.

De mest akuta riskerna hänförde sig framför allt i slutet av året till den minskade likviditeten på finansmarknaden. Investerarna var mindre villiga än tidigare att ta risk och handla på den globala värdepappersmarknaden.

På marknaden rådde tidvis brist på goda säkerheter och exempelvis högriskföretagen emitterade betydligt färre obligationer än under tidigare år.

Finlands Bank lyfte också fram riskerna med klimatförändringarna (på finska) och förlusten av biologisk mångfald (på finska) för den finansiella stabiliteten. Till exempel investeringar som syftar till att minska koldioxidutsläppen förutsätter också massiv finansiering.