3.3 Makrotillsynspolitiken bidrar till att stärka den finansiella stabiliteten

Det internationella samarbetet och hanteringen av klimatförändringar, geopolitiska förändringar och cyberrisker är väsentliga för makrotillsynspolitiken. Finlands Bank framhåller de negativa konsekvenserna av överskuldsättning för hushållen och den finansiella stabiliteten. De riskmått som används för att bedöma läget på finansmarknaden utgör en viktig del av Finlands Banks makrotillsynsuppdrag.

Med makrotillsynspolitik avses åtgärder som främjar stabiliteten i det finansiella systemet som helhet, minskar risken för finanskriser och stärker finanssystemets kristålighet.

Makrotillsynspolitiken kompletterar den finansiella tillsynen, vars primära syfte är att sörja för stabiliteten i enskilda finansinstitut och i den finansiella infrastrukturen.

Det yttersta syftet med makrotillsynspolitiken är att säkerställa tillgången till tillförlitliga finansiella tjänster för hushåll, privata sammanslutningar och den offentliga sektorn.

Finlands Bank deltar aktivt i beredningen av makrotillsynspolitiken genom att bistå Finansinspektionens direktion med rekommendationer till åtgärder samt analyser och genom att avge yttranden om planerade makrotillsynsbeslut.

Dessutom rapporterar Finlands Bank till intressenter om läget på finansmarknaden, bedömer effekterna av politiken och besluten och deltar i utvecklingen av makrotillsynspolitiken.

Makrotillsynspolitiken sörjde för bankernas kapitaltäckning

I Finland fattas besluten om makrotillsynsåtgärder av Finansinspektionens direktion, vars ordförande den nuvarande vice ordföranden i Finlands Banks direktion Marja Nykänen är sedan 2018.

Finansinspektionens direktion fattar normalt makrotillsynsbeslut fyra gånger om året.

Tack vare tidigare regelverksändringar hade de finländska bankerna starka kapitalbuffertar vid utbrottet av Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Det stödde hushållens och företagens möjligheter att få kredit, fastän den nya krisen började medan coronapandemin fortfarande pågick.

När kriget följdes av en energikris och risk för recession, upprätthölls bankernas förmåga att hantera de försämrade ekonomiska utsikterna och förmedla finansiering till ekonomin tack vare möjligheten att utnyttja de kapitalbuffertar som de byggt upp tidigare.

Finlands Bank understödde Finansinspektionens direktions beslut

Finansinspektionens direktion höll under hela 2022 det kontracykliska buffertkravet, dvs. det högre kapitalkrav som är beroende av konjunkturväxlingarna, kvar på 0 % eftersom kreditmarknaden inte visade några tecken på överhettning.

På grund av följderna av Rysslands anfallskrig påfördes inget  systemriskbuffertkrav för kreditinstituten, även om det bedömdes vara motiverat med tanke på de strukturella systemriskerna.

I juni beslutade Finansinspektionens direktion höja buffertkraven för två systemviktiga kreditinstitut. Ändringen träder i kraft i början av 2023. Den maximala belåningsgraden, dvs. det så kallade lånetaket, hölls alltjämt på samma nivå som före coronapandemin, som Finansinspektionen hade återställt den till genom sitt beslut i juni 2021. Enligt denna bestämmelse kan bankerna bevilja lån till andra än förstagångsköpare upp till högst 85 % och till förstagångsköpare upp till högst 95 % av värdet av säkerheterna.

Samtidigt beslutade Finansinspektionens direktion meddela en rekommendation om en maximal skuldbetalningskvot för bolånesökandens lån och finansieringsvederlag. Enligt rekommendationen får den lånesökandes stressade skuldbetalningskvot i regel vara högst 60 % av sökandens nettoinkomster. Den stressade skuldbetalningskvoten bör beräknas på ett brett underlag som omfattar den lånesökandes bostadslån och övriga lån samt samtliga kostnader för boende. Enligt rekommendationen är skuldbelopp som varit typiska under den senaste tiden huvudsakligen tillåtna (på finska).

Finlands Bank understödde ovannämnda beslut av Finansinspektionens direktion.

Arbetet för att utveckla makrotillsynsregelverket fortsätter

Finlands Bank stöder utvecklingen av makrotillsynsverktyg och har länge framhållit de negativa konsekvenserna av överskuldsättning för hushållen och den finansiella stabiliteten. Enligt banken bör verktygen effektivare förebygga risker och sårbarheter i det finansiella systemet också i fråga om aktörer utanför banksektorn och möjliggöra lika konkurrensvillkor inom den finansiella sektorn i hela EU.

Att utveckla, upprätthålla och följa upp de riskmått som används för att bedöma läget på finansmarknaden utgör en viktig del av Finlands Banks makrotillsynsuppdrag. Exempelvis innehåller Europeiska systemrisknämndens rekommendation ESRB/2014/1 riktlinjer för måtten för det kontracykliska buffertkravet.

I Finland förnyades måtten delvis 2022 (på finska), eftersom nya forskningsresultat gav anledning att ändra vissa riskmått. En annan bidragande orsak var problem med uppdateringen av materialet och systemriskkommitténs rekommendationer. Information om riskmåtten publiceras regelbundet på Finlands Banks webbplats.

Finlands Bank deltar i lagstiftningsreformer

En lagreform i syfte att begränsa hushållens skuldsättning har beretts i flera år och resulterade 2022 i regeringens proposition till riksdagen.

Finlands Bank hade deltagit i alla steg av beredningsprocessen och avgav i mars 2022 till finansministeriet sitt yttrande om utkastet till regeringens proposition. Utkastet innehöll välkomna förslag, men var enligt Finlands Bank otillräckligt, eftersom det saknade bestämmelser om en inkomstbunden maximal skuldkvot, dvs. ett så kallat skuldtak, som Finlands Bank förordade. Riksdagen antog den nya lagen i januari 2023.

Efter en lång beredning trädde lagen om ett positivt kreditupplysningsregister i kraft den 1 augusti 2022. Finlands Bank hade också deltagit i beredningen av denna lag. Till registret anmäls heltäckande uppgifter om krediter som beviljats privatpersoner av såväl banker, kreditinstitut, finansbolag som snabblåneföretag.

Registret tas i omfattande bruk 2024. Finlands Bank börjar utnyttja registret i sin analys av den finansiella stabiliteten.

Det internationella samarbetet, utmaningarna till följd av klimatförändringarna och cyberriskerna som ett led i hanteringen av den makrofinansiella stabiliteten

Det internationella samarbetet för att främja den finansiella stabiliteten fortsatte 2022. Finlands Bank deltog i verksamheten inom ramen för flera kommittéer och arbetsgrupper bl.a. i Europeiska centralbanken (ECB), Europeiska systemrisknämnden (ESRB) (på engelska), OECD och det nordisk-baltiska samarbetet.

Eurosystemet och ESRB är viktiga internationella samarbetsforum för Finlands Bank.

Finlands Bank deltar i arbetet för att utsträcka tillämpningen av verktygslådan för makrotillsyn till aktörer utanför banksektorn, framför allt till fonderna och försäkringssektorn.

Klimatförändringarna medför risker också för den finansiella sektorn exempelvis genom att äventyra säkerheter och gäldenärernas betalningsförmåga och öka de risker som skadeförsäkringsbolagen är exponerade för. Dessa risker analyseras och målet är att dämpa dem genom att styra det finansiella systemet i en hållbarare riktning.

Betydelsen av cyberriskerna och den geopolitiska miljön accentuerades 2022 i arbetet för att skapa beredskap inför eventuella finansiella kriser.

Myndigheterna med ansvar för den finansiella stabiliteten, dvs. Verket för finansiell stabilitet, Finansinspektionen, finansministeriet och Finlands Bank har under de senaste åren utvecklat och fördjupat det ömsesidiga samarbetet och arbetsfördelningen med tanke på krissituationer.

Sedan februari 2022 har myndighetssamarbetet varit intensivare än tidigare och bland annat omfattat förberedelser för att säkerställa dagliga betalningar under alla omständigheter.

Allt viktigare att stärka banksystemet och utveckla kapitalmarknaden

Europeiska bankunionen, som bland annat alla medlemsstater som har infört euron hör till, har en gemensam tillsynsmekanism och en gemensam resolutionsmekanism. Unionen är ännu inte fullbordad, eftersom ett gemensamt insättningsgarantisystem hittills fortfarande saknas, och varje EU-land således själv svarar för sin insättningsgaranti.

Insättningsgarantin skyddar insättarnas innestående kontomedel om en bank blir insolvent. Med tanke på att bankverksamheten blir allt mer internationell kan en nationell insättningsgaranti emellertid visa sig vara problematisk.

Utvecklingen av kapitalmarknaden skulle bidra till att diversifiera det bankcentrerade europeiska finansiella systemet. Det skulle framför allt förbättra företagens tillgång till finansiering och sprida riskerna. En diversifiering av marknaden för grön finansiering genom utveckling av kapitalmarknaden skulle i sin tur bidra till att EU:s klimatmål uppnås.