4.3 Coronapandemin påskyndade omvandlingen inom betalningsområdet 2021

Till Finlands Banks övervakningsuppgifter hör bedömning av systemrisker, policyarbete för att främja effektiva betalningar och analysarbete till stöd för dessa uppgifter. Under coronapandemin har betalningssätten förändrats allt snabbare. Betalningssystemen och systemen för värdepappersavveckling har fungerat pålitligt även under undantagsförhållanden, så också 2021.

Coronapandemin har påverkat människornas konsumtionsbeteende och betalningssätt (diagram 23).

Digitala betalningssätt har blivit allt vanligare, inköp görs i större utsträckning via näthandeln och mobilbetalningar har redan i någon mån trängt undan kortbetalningar.

Denna utveckling hade pågått sedan tidigare, men coronapandemin har påskyndat förändringen och bidragit till en bestående förankring av de nya betalningssätten.

Målet att främja omedelbara betalningar inom hela eurobetalningsområdet

I maj 2021 arrangerade Finlands Bank det årliga betalningsforumet (på finska) redan för fjortonde gången – denna gång virtuellt. I samband med betalningsforumet utkom den första Euro & talous-publikationen med fokus enbart på pengar och betalningar (på finska).

Både forumet och publikationen behandlade flera viktiga teman kring övervakning och utveckling av betalnings- och avvecklingssystemen. Ett tema var undantagsförhållandenas inverkan, som analyserades i en artikel om hur coronapandemin ger upphov till en bestående förändring av betalningssätten (på finska).

Både Europeiska kommissionen och Eurosystemet har en ny strategi för utveckling av massbetalningar.

Finlands Banks artikel om renden inom massbetalningar i Europa och dess konsekvensert för den finländska marknaden (på finska) analyserade dessa myndigheters målsättningar med avseende på betalningssätten i Europa och omedelbara betalningar samt hur de finländska bankernas utvecklingsprojekt bidrar till att uppnå de uppställda målen.

Ett av målen är att främja omedelbara betalningar baserade på betalningsöverföringar.

Eurosystemets åtgärder syftar till att förbättra tillgången till omedelbara betalningar, dvs. att möjliggöra förmedling av omedelbara betalningar inom hela det gemensamma eurobetalningsområdet.

En artikel med temat Eurosystemet önskar möjliggöra förmedling av omedelbara betalningar i hela Europa (på finska) publicerades på webbplatsen Euro & talous i slutet av året.

Omedelbara betalningar förutsätter att avveckling av betalningstransaktionerna sker betalning för betalning. Därför måste bankerna ha ett större saldo på sitt centralbankskonto för hantering av omedelbara betalningar.

Omfattningen av det ökade likviditetsbehovet och påverkande faktorer på antingen system- eller deltagarnivå analyserades i Finlands Banks studie Instant payments as a new normal: Case Study of liquidity impacts for Finnish market (på engelska), som gavs ut i publikationsserien Economics review.

Finlands Bank samordnar arbetet inom det nationella betalningsrådet, som sammanför viktiga aktörer inom betalningsområdet. Betalningsrådets arbete för att driva fram för hela samhället effektiva betalningslösningar fortsatte under 2021.

Vad går övervakningen ut på?

Centralbankens övervakning har till uppgift att bedöma betalnings- och avvecklingssystemens funktionssäkerhet och effektivitet totalt sett.

I en artikel om övervakningen av betalnings- och avvecklingssystemen (på finska), som publicerades på våren, beskrevs vilka krav som övervakningen ställer på dessa system och hur uppfyllandet av kraven bedöms.

Föremål för Finlands Banks övervakning är exempelvis de betalningssystem som används av bankerna i Finland, såsom EBA Clearings STEP2 och RT1 eller det inhemska systemet Siirto, samt Euroclear Finlands system för värdepappersavveckling.

Övervakningen utövas både självständigt och som internationellt samarbete.

Analys stöder Finlands Banks övervakning och policyarbete

Finlands Bank var huvudarrangör för den tionde internationella ekonomiska forskningskonferensen om betalningar i oktober 2021. Tredagarskonferensen Economics of Payments X (på engelska) genomfördes virtuellt och samlade ett stort antal deltagare världen över.

Finlands Bank fortsatte 2021 att utveckla betalnings- och avvecklingssystemsimulatorn (på engelska) och erbjuda dess användare stödtjänster. Simulatorprogrammet utnyttjas i många länder exempelvis vid analys av systemrisker eller vid utvecklingsprojekt.

År 2021 lanserades en kraftigt omarbetad version av simulatorn, som fick namnet BoF-PSS3. I september ordnades, liksom i fjol, ett virtuellt simulatorseminarium.

Under 2021 inleddes också ett utvecklingsprojekt, där Finlands Bank tillsammans med Europeiska centralbanken utarbetar en ny analysmiljö för TARGET-tjänster till Eurosystemet. Finlands Banks roll i detta samarbete är att tillhandahålla ett simulatorprogram som har kapacitet att reproducera det nya TARGET-systemets funktioner.

Simulatorn används också i Finlands Banks eget analysarbete. Rapporten Measuring counterparty risk in FMIs (på engelska) som mäter bankernas motpartsrisk i betalningssystemen är ett exempel på detta och samtidigt ett område där övervakningsarbetet kopplas samman med centralbankens uppgift att bidra till den finansiella stabiliteten och det arbete som Verket för finansiell stabilitet gör.

Beredskapen skyddar systemens funktionsförmåga

Den finansiella sektorn utnyttjar i stor utsträckning de möjligheter som digitaliseringen erbjuder. Samtidigt exponeras aktörerna emellertid för cyberrisker. En av de bästa metoderna för att hantera cyberrisker är att testa systemen med övningar som efterliknar en verklig situation.

Organisationerna inom den finansiella sektorn tillämpade 2021 TIBER-FI-penetrationstestmodellen (på finska), som Finlands Bank hade tagit i bruk året innan, i red team-penetrationstesterna.

TIBER är en förkortning och står för Threat Intelligence-based Ethical Red Teaming. TIBER-fi bygger på det allmäneuropeiska TIBER-EU-ramverket, som publicerades av Europeiska centralbanken 2018 och anger ramarna för genomförandet av penetrationstester.

Penetrationstesterna syftar till att undersöka de finansiella företagens förmåga att skydda sig mot cyberrisker och andra hot samt att identifiera utvecklingsobjekt.

Finlands Bank testade också sina egna kritiska funktioner enligt TIBER-FI-modellen och fick värdefull erfarenhet och lärdom för att förbättra sitt skydd mot cyberattacker.

Den finansiella sektorns tjänster är mycket beroende av system och datalager belägna utanför Finland.

I syfte att utveckla den nationella beredskapen (på finska) föreslog Finlands Bank en s.k. Sheltered Harbour-verksamhetsmodell som ett alternativ för beredskapsplaneringen inom den finansiella sektorn.

Enligt verksamhetsmodellen lagras data som krävs för produktion av grundläggande banktjänster dagligen i en separat skyddad servermiljö, i ett digitalt valv, varifrån informationen kan återställas i händelse av en kris. Modellen omfattar också ett reservsystem, genom vilket grundläggande banktjänster vid behov tillfälligt kan tillhandahållas.