3.2 Utvecklingen av det finansiella regelverket stödde den finansiella stabiliteten

Finlands Bank deltog 2021 aktivt i arbetet för att utveckla det finansiella regelverket. Banken främjade den finansiella stabiliteten på nationell nivå framför allt genom åtgärder som förebygger överskuldsättning.

Med finansiell stabilitetspolitik avses de åtgärder som syftar till att främja det finansiella systemets stabilitet och funktionsförmåga.

Finansiell stabilitetspolitik omfattar beredning och utformning av makrotillsynspolitiken, dvs. åtgärderna för övergripande övervakning av hela det finansiella systemet, samt utövande av inflytande på utformningen av det finansiella regelverket.

Makrotillsynspolitiken motverkade överskuldsättning

Makrotillsynspolitiken bidrog till att stödja verksamheten inom banksektorn. Tack vare tidigare regelverksändringar hade bankerna starka kapitalbuffertar och en god likviditet vid utbrottet av coronapandemin. De utökade kapitalbuffertarna och möjligheten att utnyttja dem förbättrade bankernas förmåga att hantera de försämrade ekonomiska utsikterna och fortsätta att finansiera hushåll och företag.

Finlands Bank bidrar aktivt till beredningen av makrotillsynspolitiken genom att avge yttranden om makrotillsynsbeslut, analysera omvärlden, bedöma konsekvenserna av politik och beslut samt delta i utvecklingen av makrotillsynspolitiken.

I Finland fattas besluten om makrotillsynsåtgärder av Finansinspektionens direktion, vars ordförande är vice ordföranden i Finlands Banks direktion Marja Nykänen.

År 2021 höll Finansinspektionens direktion det kontracykliska buffertkravet kvar på 0 %. Direktionen fattar kvartalsvis makrotillsynsbeslut om storleken av det kontracykliska buffertkravet.

Finlands Bank understödde i sina yttranden besluten, eftersom det inte fanns några tecken på en överhettning av kreditmarknaden, trots den snabba ökningen av bostadsfinansieringen. Kreditinstitutens övriga buffertkrav lämnades också oförändrade under 2021.

Bostadsmarknaden återhämtade sig snabbt från chocken till följd av coronapandemin. De totala skulderna i förhållande till inkomsterna fortsatte att öka bland de hushåll som tagit nya bostadslån 2021, vilket ytterligare betonade vikten av att dämpa hushållens skuldsättning.

Därför återställdes den maximala belåningsgraden, dvs. det så kallade bolånetaket, i juni till nivån före coronapandemin. Den maximala belåningsgraden sänktes med fem procentenheter till 85 % för andra bostadslån än lån för köp av förstabostad. Det innebär att andra än förstagångsköpare kan beviljas bostadslån upp till högst 85 % av värdet av säkerheterna för lånet och förstagångsköpare upp till 95 %.

I sitt yttrande ansåg Finlands Bank att sänkningen av den maximala belåningsgraden var motiverad.

Syftet med beslutet som trädde i kraft i början av oktober 2021 var att bemöta oron för att hushållens kraftiga skuldsättning är av strukturell karaktär.

Långivarna uppmanades också till återhållsamhet med att bevilja sådana lån som är mycket stora i förhållande till den sökandes inkomster och vars återbetalningstid är längre än normalt.

Gruppen av nationellt systemviktiga kreditinstitut (O-SII) är oförändrad och buffertkraven för dem ligger kvar på tidigare nivåer enligt det beslut som fattades i juni. Finlands Bank ansåg beslutet vara motiverat.

Nordiska beslut sätts i kraft

Finansinspektionens direktion beslutade 2021 att fastställa de svenska och norska behöriga myndigheternas beslut om riskvikter. Besluten tillämpas på kreditinstitut registrerade i Finland.

Finansinspektionen i Sverige beslutade att förlänga tillämpningen av det genomsnittliga riskviktsgolvet om 25 % för bostadslån beviljade av kreditinstitut som tillämpar interna modeller. I internmetoden använder bankerna egna kreditförlustparametrar för beräkning av riskvikterna och sitt minimikapitalkrav.

Norges makrotillsynsmyndighet införde nedre gränser för de genomsnittliga riskvikterna för norska bostadslån och kommersiella fastighetslån. De nedre gränserna är 20 % för norska bostadslån och 35 % för norska kommersiella fastighetslån.

Arbetet med att utveckla makrotillsynsregelverket fortsätter

Finlands Bank har länge framhållit de negativa konsekvenserna av överskuldsättning för hushållen och den finansiella stabiliteten.

År 2021 fortsatte Finlands Banks experter arbetet i syfte att främja utformningen av verktyg som förebygger hushållens överskuldsättning.

Lagförslag om verktyg för att begränsa hushållens skuldsättning har beretts utifrån de rekommendationer som finansministeriets arbetsgrupp lagt fram.

Europeiska kommissionen har inlett ett offentligt samråd för en reform av makrotillsynsregelverket. Finlands Bank förordar effektivare makrotillsynsverktyg i reformen av EU:s makrotillsynsregelverk. Enligt banken bör verktygen effektivare förebygga risker och sårbarheter i det finansiella systemet också utanför banksektorn och sörja för lika konkurrensvillkor inom hela EU.

Finlands Bank har också deltagit i beredningen av ett positivt kreditupplysningsregister. Registret ökar insynen i skuldsättningens risker och kommer, när det står klart, att effektivisera användningen av makrotillsynsverktyg för att dämpa skuldsättningen.

Finlands Bank deltar i arbetet för att utsträcka tillämpningen av verktygslådan för makrotillsyn till aktörer utanför banksektorn, framför allt till fonderna och försäkringssektorn. Finlands Bank har deltagit i reformen av regleringen av investeringsfonder i Europeiska systemrisknämnden (ESRB, European Systematic Risk Board).

Finlands Bank deltar i utvecklingen av lagstiftningen

Finlands Bank medverkade aktivt i olika lagstiftningsprojekt som gäller finansmarknaden, exempelvis genom att främja den nationella lagberedningen och stödja revideringen av regleringen i internationella arbetsgrupper samt genom att avge yttranden.

För det första offentliggjorde Europeiska kommissionen sitt lagstiftningsförslag om införande av de sista delarna i Basel III-standarderna i EU-lagstiftningen. Basel III-standarderna, som har antagits av Baselkommittén för banktillsyn, reglerar bankernas kapitaltäckning.

Finlands Bank underströk i sitt yttrande fördelarna med genomförandet av Basel III-standarderna och betydelsen av en enhetlig tillämpning av reformerna för att trygga den finansiella stabiliteten. De föreslagna ändringarna förbättrar tillförlitligheten och jämförbarheten i fråga om bankernas kapitaltäckningssiffror och bidrar till lika konkurrens mellan bankerna.

Dessutom innehåller kommissionens förslag reglering om tillsyn och hållbar finansiering.

För det andra offentliggjorde kommissionen i juli en strategi för att finansiera omställningen till en hållbar ekonomi.

Målet är att stävja klimatförändringen genom att också styra det finansiella systemet i en hållbarare riktning. Finlands Bank bedömer förutsättningarna för en omställning till en hållbar ekonomi också ur ett finansiellt stabilitetsperspektiv.

För det tredje offentliggjorde kommissionen sitt förslag till uppdatering av skade- och livförsäkringsbolagens solvensregelverk (Solvens II) samt till ett nytt direktiv om återhämtning och resolution.

Kommissionen påbörjade arbetet för en reform av resolutions- och insättningsgarantilagstiftningen för banksektorn genom att inleda ett offentligt samråd, på vilket också Finlands Bank svarade.

Finlands Banks experter har vidare avgett yttranden bland annat till riksdagens utskott i andra frågor som gäller det finansiella regelverket. Hit hör till exempel den gemensamma säkerhetsmekanismen för resolutionsfonden, kommissionens nya handlingsplan för en kapitalmarknadsunion och kompletteringen av EU:s förordning om gräsrotsfinansiering.

Finlands Bank har också deltagit i beredningen av lagstiftningsprojekt bland annat om förhindrandet av penningtvätt och regleringen av försäkringsbolag.

Därtill har Finlands Bank aktivt medverkat i utvecklingen av finansmarknadsmyndigheternas krishanteringsberedskap. De nationella myndigheterna har samarbetat intensivt för att klarlägga krishanteringsansvaret och krishanteringsuppgifterna. Finlands Bank har också bedrivit samarbete med Eurosystemet och de nordiska myndigheterna.

En ny samarbetsöverenskommelse (på finska) mellan Finlands Bank och Verket för finansiell stabilitet (MoU Memorandum of Understanding) offentliggjordes i oktober.

En uppdaterad version av samarbetsöverenskommelsen (på finska) mellan Finlands Bank, Finansinspektionen, Verket för finansiell stabilitet, social- och hälsovårdsministeriet och finansministeriet om hantering av kriser i det finansiella systemet offentliggjordes i december.

Allt viktigare att stärka banksystemet och utveckla kapitalmarknaden

Coronakrisen har lyft fram behovet av att ytterligare utveckla och stärka det europeiska banksystemet. Ett viktigt steg i detta sammanhang är fullbordandet av den europeiska bankunionen, för vars del diskussionerna ännu pågår.

En relevant beståndsdel som fortfarande saknas för att fullfölja den fördjupade bankunionen är ett gemensamt europeiskt insättningsgarantisystem. Insättningsgarantin skyddar insättarnas innestående kontomedel om en bank blir bestående insolvent. I nuläget svarar varje EU-land själv för insättningsgarantin.

Utvecklingen av kapitalmarknaden skulle bidra till att diversifiera det bankcentrerade europeiska finanssystemet. Det skulle framför allt förbättra företagens tillgång till finansiering och sprida riskerna.

Likaså skulle arbetet för en starkare och mer mångsidig marknad för grön finansiering bidra till att EU:s klimatmål uppnås.