6.1 Finlands Bank och den ekonomiska politiken i Finland 2021

Finlands Bank tog under 2021 ställning särskilt till förutsättningarna för den ekonomiska tillväxten på lång sikt och de offentliga finanserna. Coronakrisen ledde till en ökning av den offentliga skulden och ökade ytterligare behovet av att förbättra hållbarheten i de offentliga finanserna och förutsättningarna för ekonomisk tillväxt på längre sikt.

I likhet med tidigare år fortsatte Finlands Bank 2021 att ta fram analyser av den ekonomiska utvecklingen och deltog i den ekonomisk-politiska debatten i Finland.

Uttalandena om den inhemska ekonomiska politiken baserar sig på de mål och den självständiga ställning som tillskrivits banken i lagen och i EU:s grundfördrag.

Finlands Bank fokuserar på identifiering av problem och bedömning av alternativa handlingsmodeller

Finlands Banks primära mål är prisstabilitet. Till övriga mål hör en balanserad ekonomisk tillväxt och finansiell stabilitet.

För att uppnå dessa mål krävs framför allt hållbara offentliga finanser och en välbalanserad utveckling av den inhemska kostnadsnivån.

Finlands Banks uttalanden bygger på sakkunskap. De fokuserar på att identifiera problem och bedöma effekterna av alternativa handlingsmodeller.

Det är de folkvalda representanternas uppgift att fastställa de yttersta ekonomisk-politiska målen och fatta besluten.

Coronakrisen ökade behovet av konsolidering av de offentliga finanserna

När coronapandemin fortsatte 2021 betonade Finlands Bank att åtgärderna för att bekämpa pandemin är mycket viktiga också med tanke på ekonomin. Vaccinationstäckningen har en stor betydelse i denna kamp.

Finlands ekonomi har klarat av de svårigheter som coronakrisen medfört bättre än vad de dystraste scenarierna förutspådde. Krisen väntas inte sätta så långvariga spår i BNP som är vanliga vid djupa kriser.

Efter den svåraste fasen av krisen är den offentliga skulden i förhållande till bruttonationalprodukten (BNP) emellertid ca 10 procentenheter högre än före krisen.

Tack vare de omfattande och snabba ekonomisk-politiska åtgärderna i början av krisen kunde massarbetslöshet och en konkursvåg undvikas. Då var det mycket motiverat att öka den offentliga skulden.

Vid utgången av 2021 hade situationen dock redan förändrats. Då ekonomin hade fått fast mark under fötterna, var det skäl att byta kurs i den ekonomiska politiken och skapa beredskap i de offentliga finanserna för en åldrande befolkning och framtida kriser.

I hanteringen av de offentliga finanserna är det också skäl att beakta att den allmänna räntenivån i något skede kommer att stiga från de senaste årens exceptionellt låga nivå.

För Finland var det speciellt viktigt att stärka de offentliga finanserna, eftersom den äldre befolkningens andel här ökar exceptionellt snabbt och ekonomin i slutet av 2021 redan var på väg mot ett gynnsamt konjunkturläge.

I en god konjunktur ger en stimulerande finanspolitik inte längre ett lika effektivt bidrag till tillväxt och sysselsättning, utan kan i stället leda till både skuldökning och dyrare priser på offentliga upphandlingar och en högre allmän pris- och kostnadsnivå.

Flera sätt att främja hållbarheten i de offentliga finanserna

Internationella erfarenheter visar att en regelbaserad finanspolitik främjar en hållbar hantering av de offentliga finanserna. Det ramförfarande för statsfinanserna som tillämpas i Finland har varit en användbar modell i detta avseende.

Det kan naturligtvis finnas skäl att avvika från ramarna i en krissituation, men om undantaget blir regel förlorar vi de systemfördelar som främjar hållbarheten i de offentliga finanserna.

Under 2021 framhöll Finlands Bank att det finns skäl för Finland att så snart som möjligt försöka återgå till sådana utgiftsramar för statsfinanserna som för oss närmare balans i de offentliga finanserna.

Finlands Bank framhöll också behovet av att överväga en förstärkning av styrsystemet för statsfinanserna, till exempel efter svensk modell.

I det svenska systemet ställs tydliga numeriska mål för balansen i de offentliga finanserna och skulden samt en skyldighet för regeringen att rapportera måluppfyllelsen.

Eftersom utgifterna för den åldrande befolkningen fortsätter att öka, skulle det vara nyttigt att i detalj gå igenom var i de offentliga utgifterna vi kan spara för att återställa hållbarheten i Finlands offentliga finanser.

Finlands Bank framhöll 2021 att beslutsfattarna skulle kunna dra nytta av en omfattande och regelbunden kritisk kartläggning av varje enskild utgiftspost.

Utgiftskartläggningen bör tas fram centraliserat under ledning av finansministeriet eller en oberoende sakkunnigorganisation. Störst är betydelsen av en utgiftskartläggning när den kopplas till beslutsprocessen och görs med beslutsfattarnas understöd och på deras beställning.

Finlands ekonomi har sakta halkat efter de övriga nordiska länderna

Ökningen av den offentliga skulden under coronakrisen framhäver ytterligare behovet av att förbättra den finländska ekonomins prestationsförmåga.

Under de 15 år som föregick coronakrisen släpade Finlands ekonomiska tillväxt efter de övriga nordiska länderna. Arbetsproduktivitetsökningen hade så gott som stagnerat, sysselsättningsgraden var klart lägre än i de övriga nordiska länderna och befolkningen i arbetsför ålder började minska.

En oroväckande trend med tanke på de ekonomiska utsikterna under de senaste 15 åren har varit den sjunkande genomsnittliga utbildningsnivån för unga vuxna.

Utvecklingen är exceptionell i internationell jämförelse. Enligt prognoserna kommer den genomsnittliga utbildningsnivån för den finländska befolkningen i arbetsför ålder att sluta stiga under de kommande decennierna.

Finlands Bank betonade under 2021 att tillväxtpotentialen för ekonomin och hållbarheten i de offentliga finanserna kan höjas genom olika reformer. Finland kan investera i utbildning, förbättra förutsättningarna för att anställa globalt, sträva efter att öka forsknings- och utvecklingsverksamheten samt förnya innovationspolitiken på bred front.

Med tanke på utsikterna för de offentliga finanserna är det särskilt viktigt att stärka incitamenten till arbete.

Arbetsmarknadens centrala roll

I likhet med tidigare år betonade Finlands Bank under 2021 arbetsmarknadens stora betydelse för ekonomisk tillväxt och sysselsättning.

Förändringarna på arbetsmarknaden under de senaste åren återspeglar behovet att ingå lokala avtal i större utsträckning. Samtidigt är det viktigt att avtalsförhandlingarna på den finländska arbetsmarknaden sker i god samordning.

Finlands Bank underströk behovet av att följa upp förändringarna i arbetskostnader i förhållande till andra länder och till arbetsproduktiviteten. Bedömningarna av denna utveckling präglades av stor osäkerhet under coronakrisen.

Med tanke på sysselsättningsutvecklingen är det viktigt att Finlands kostnadskonkurrenskraft inte försämras väsentligt.

Att förstärka EU:s ekonomi är viktigt också för Finland

Under 2021 deltog Finlands Bank i diskussionen om utvecklingen av EU:s ekonomiska samordning och av den monetära unionen. Finlands Bank betonade behovet att också i fortsättningen stärka den monetära unionen bland annat genom att ytterligare främja upprättandet av en bankunion och en kapitalmarknadsunion.

Finlands Bank framhöll också att det är nödvändigt att revidera EU:s finanspolitiska regelverk. Det är skäl att förenkla reglerna och se till att de främjar en kontracyklisk finanspolitik också i en gynnsam konjunktur.

På detta sätt skulle reglerna ge ett starkare stöd för en hållbar hantering av de offentliga finanserna och skapa svängrum för stimulerande åtgärder när ekonomin befinner sig i en recession.

Europeiska finanspolitiska nämndens förslag (på engelska) utgör en god utgångspunkt för reformen av EU:s finanspolitiska regler.