Finlands Bank fortsatte 2021 att följa upp digitaliseringen av finansförmedlingen och analysera följderna av förändringen. Banken publicerade under året en artikel om utvecklingen mot en allt mångsidigare finansförmedling i Finland, kartlade användningen av digitala kanaler inom det finländska bankfältet och fördjupade det internationella samarbetet inom digitalisering och innovationer.

Finlands Bank publicerade på sommaren en artikel i tidskriften Euro & talous om den allt mångsidigare och mer digitaliserade utlåningen i Finland (på finska). Artikeln studerade hur effekterna av digitaliseringen avspeglas i utlåningen till finländska hushåll och företag och beskrev vilka olika aktörer som är verksamma inom finansieringsfältet i Finland.

Även om bankerna fortfarande beviljar merparten av lånen i Finland, ökar nya aktörers och verksamhetsmodellers andel av utlåningen både inom och utanför banksektorn

Finlands Bank breddade uppföljningen av digitaliseringen och genomförde en undersökning av användningen av digitala utlåningskanaler. Enkäten kartlade bankernas utnyttjande av digitala utlåningskanaler, såsom mobil- och nätbank, och betydelsen av kanaler utanför bankerna, såsom jämförelse- och konkurrenswebbplatser, för bankernas utlåning.

Utöver användningen av digitala kanaler kartlade enkäten hur stor andel av lånebesluten som görs automatiserat utan medverkan av en tjänsteman.

De digitala kanalerna har stor betydelse i utlåningen

Av resultaten framgår att de digitala kanalerna har en viktig roll i beviljandet av lån, men ärendehanteringen på kontoren har fortfarande sin givna plats.

Exempelvis när det gäller hushållskrediter lämnades låneansökan i allmänhet digitalt, medan digitala tjänster anlitades mindre i de senare stegen av låneprocessen.

Ett undantag utgjorde konsumtionskrediter utan säkerhet, varav största delen beviljades genom digitala kanaler så att exempelvis besök på kontoret inte behövdes. Konsumtionskrediterna utan säkerhet kännetecknades av en särskilt stor andel automatiska lånebeslut, medan andelen automatiska beslut var klart mindre i övriga låneprodukter.

Låneförsäljningen via kanaler utanför banker framhävdes särskilt hos de så kallade digitala bankerna som saknar ett eget kontorsnät.

Bättre insikt i digitaliseringen genom internationellt samarbete

I det internationella samarbetet framhävdes det ökade samarbetet mellan centralbankerna. Ett exempel på detta är samarbetet mellan Europeiska centralbanken (ECB), de nationella centralbankerna inom Eurosystemet och Banken för internationell betalningsutjämning (BIS, Bank for International Settlements) i syfte att etablera BIS innovationshubbar (på engelska) (innovationscentra) i euroområdet, i Frankfurt och Paris.

Syftet med BIS Innovation Hub, som grundades 2019, är att identifiera och dela insikter om trender inom finansiell teknologi, utveckla teknologin för att förbättra det globala finansiella systemets funktion och tjäna som plattform för ett nätverk av centralbanksexperter inom innovation.

BIS Innovation Hubs arbetsprogram är inriktat på sex olika huvudområden, som bedömts som viktiga för såväl BIS Innovation Hub som centralbankerna. Till huvudområdena hör exempelvis digitala centralbanksvalutor och grön finansiering.

BIS Innovation Hubs nätverk av experter (BIS Innovation Network) eftersträvar ett ökat samarbete mellan centralbanksexperterna i de frågor som faller inom BIS Innovation Hubs mandat.

Nätverket sammanträdde första gången i januari. I nätverket ingår representanter från centralbanker världen över, från Finlands Bank medverkar två företrädare.

Dela artikel