2.2 Europeiska centralbankens penningpolitik och penningpolitiska beredning 2021

Penningpolitiken var fortfarande mycket expansiv under 2021. ECB-rådet preciserade i juli sitt mål för prisstabiliteten, som uttrycks som ett symmetriskt inflationsmål på 2 % på medellång sikt. I december fattade rådet beslut om att PEPP-köpprogrammet med anledning av pandemin avslutas i mars 2022.

Det primära målet för Eurosystemets penningpolitik är att upprätthålla prisstabilitet i euroområdet.

Enligt ECB-rådets definition innebär prisstabilitetsmålet att den årliga konsumentprisökningen ska vara symmetrisk och utgöra 2 % på medellång sikt. Då förblir penningvärdet i stort sett oförändrat och köpkraften stark.

Utan att åsidosätta prisstabilitetsmålet stöder penningpolitiken i mån av möjlighet andra mål för den ekonomiska politiken inom EU, såsom hållbar ekonomisk tillväxt och sysselsättning.

Till Eurosystemet hör euroländernas nationella centralbanker och Europeiska centralbanken (ECB). Som medlem i Eurosystemet bidrar Finlands Bank till att utforma, verkställa och fatta beslut om den gemensamma penningpolitiken. Finlands Banks chefdirektör Olli Rehn är medlem av Eurosystemets högsta beslutsfattande organ, ECB-rådet.

Styrräntorna oförändrade, köpprogrammet med anledning av pandemin avslutas

ECB:s penningpolitik var fortfarande mycket expansiv under 2021.

ECB-rådet höll sina styrräntor oförändrade under hela året. Räntan i de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna var 0,00 %, räntan på utlåningsfaciliteten 0,25 % och inlåningsräntan −0,50 %.

Räntorna har legat på samma nivå sedan september 2019. Rådet räknade med att räntorna skulle ligga kvar på denna nivå till dess att nettotillgångsköpen upphör.

Nettotillgångsköpen inom ramen för det utökade tillgångsköpsprogrammet, som hör till de extraordinära penningpolitiska åtgärderna, fortsatte i en månatlig takt om 20 miljarder euro 2021.

I december 2021 fattade rådet beslut om att köpprogrammet med anledning av pandemin (PEPP, pandemic emergency purchase programme) ska avslutas i mars 2022. Därefter höjs köpvolymen för det utökade tillgångsköpsprogrammet (APP, asset purchase programme) till 40 miljarder euro under andra kvartalet, varefter volymen minskas till 30 miljarder euro under tredje kvartalet 2022 och ytterligare till 20 miljarder euro i oktober 2022.

Samtidigt fattades beslut om att återinvesteringarna av kapitalet från förfallande värdepapper som förvärvats inom det utökade tillgångsköpsprogrammet fortsätter i stort sett fullt ut ännu efter det att ECB-rådet har inlett höjningarna av ECB:s styrräntor och i vilket fall som helst så länge som det är nödvändigt för att bibehålla gynnsamma likviditetsvillkor och en kraftigt ackommoderande penningpolitik.

Eurosystemets balansräkning uppgick till något över 8 500 miljarder euro vid slutet av 2021.

De osäkra tillväxtutsikterna i början av året bidrog till att hålla den penningpolitiska hållningen mycket expansiv

I januari 2021 bedömde ECB-rådet att den ekonomiska tillväxten och utsikterna på kort sikt för euroområdet alltjämt var svaga. Inflationstrycket var likaså dämpat.

Mot bakgrund av dessa bedömningar beslutade ECB-rådet på sitt sammanträde i januari att hålla den expansiva penningpolitiska hållningen oförändrad.

Konjunkturutsikterna alltjämt svaga våren 2021

På sitt penningpolitiska sammanträde i mars 2021 konstaterade ECB-rådet att coronapandemin förefaller att ha lett till en avmattning i den ekonomiska tillväxten under första kvartalet.

Situationen förväntades dock bli bättre under slutet av året. Inflationen visade en svag uppgång till följd av temporära faktorer och stigande energipriser, men inflationstrycket bedömdes alltjämt vara dämpat totalt sett.

I sina makroekonomiska framtidsbedömningar höll ECB:s experter den förväntade BNP-tillväxten oförändrad (på 4,0 % för 2021, 4,1 % för 2022 och 2,1 % för 2023), men höjde inflationsprognosen för 2021 och 2022.

Inflationen beräknades vara 1,5 % under 2021, 1,2 % under 2022 och 1,4 % under 2023. Det innebar en upprevidering av inflationsprognosen för 2021 och 2022 från december 2020, vilket framför allt speglade temporära faktorer och stigande energipriser.

Mot bakgrund av dessa bedömningar ansåg ECB-rådet det nödvändigt att upprätthålla gynnsamma finansiella förhållanden hela pandemiperioden ut. Med ledning av sin bedömning av de finansiella förhållandena och inflationsutsikterna meddelade ECB-rådet att det var skäl att betydligt öka takten i nettotillgångsköpen inom PEPP-programmet under andra kvartalet jämfört med de första månaderna 2021.

Den maximala volymen av PEPP-nettotillgångsköpen låg trots det kvar på högst 1 850 miljarder euro till slutet av mars 2022. Till övriga delar hölls den penningpolitiska hållningen oförändrad.

På det penningpolitiska sammanträdet i april konstaterade ECB-rådet att tillväxtutsikterna alltjämt överskuggades av coronapandemin. Den ekonomiska tillväxten väntades dock ta fart under slutet av året.

Inflationen hade fortsatt att öka något på grund av temporära faktorer och stigande energipriser. De finansiella förhållandena var fortsatt gynnsamma.

Mot bakgrund av dessa uppgifter meddelade ECB-rådet att det håller den expansiva penningpolitiska hållningen oförändrad i april 2021.

Coronapandemin gav med sig under sommaren 2021 och förväntningarna om återhämtning av den ekonomiska tillväxten blev starkare

I juni bedömde ECB-rådet att den ekonomiska tillväxten skulle ta fart under andra halvåret.

Inflationen hade ökat ytterligare på grund av temporära faktorer och stigande energipriser. Inflationen väntades fortsätta att stiga i slutet av året för att därefter sakta in i början av 2022.

De finansiella förhållandena var fortsatt gynnsamma och i stort sett oförändrade från mars trots stigande marknadsräntor.

Tack vare den bättre än väntade ekonomiska tillväxten under första halvåret reviderade Eurosystemets experter i juni upp prognosen för BNP-tillväxten i euroområdet för 2021, 2022 och 2023 (till 4,6 % för 2021, 4,7 % för 2022 och 2,1 % för 2023).

Också inflationsprognosen för 2021 och 2022 reviderades upp på grund av temporära faktorer och stigande energipriser. Enligt ECB:s experters beräkningar skulle den allmänna HIKP-konsumentprisinflationen vara 1,9 % under 2021, 1,5 % under 2022 och 1,4 % under 2023.

Mot bakgrund av dessa uppgifter meddelade ECB-rådet att det håller den expansiva penningpolitiska hållningen oförändrad i juni 2021.

I början av juli tillkännagav ECB-rådet sin översyn av den penningpolitiska strategin. ECB-rådet preciserade det från prisstabiliteten härledda inflationsmålet, som framöver uttrycks som ett symmetriskt inflationsmål på 2 % på medellång sikt.

ECB-rådet lade också till en plan för integration av klimatförändringarna i den penningpolitiska strategin, utan att prisstabilitetsmålet äventyras.

På det penningpolitiska sammanträdet i juli konstaterade ECB-rådet att den starka ekonomiska tillväxten under andra kvartalet väntades fortsätta också under tredje kvartalet. Den nya deltavarianten av coronaviruset ansågs dock medföra en betydande nedåtrisk för de goda konjunkturutsikterna.

Inflationen hade ytterligare stigit något, men ökningen bedömdes bli temporär. De finansiella förhållandena ansågs också vara fortsatt gynnsamma.

Mot bakgrund av dessa uppgifter meddelade ECB-rådet att det håller den expansiva penningpolitiska hållningen oförändrad i juli 2021.

Hösten 2021 stärktes den ekonomiska tillväxten som väntat

På sitt penningpolitiska sammanträde i september konstaterade ECB-rådet att den ekonomiska tillväxten varit snabb under det gångna året.

Rådet bedömde att inflationen hade varit snabbare än väntat på grund av temporära faktorer och stigande energipriser och gynnsamma finansiella förhållanden.

Denna bedömning återspeglades också i stort sett i ECB:s experters makroekonomiska framtidsbedömningar i september 2021, som räknade med att BNP skulle öka med 5 % under 2021 , 4,6 % under 2022 och 2,1 % under 2023.

Inflationen beräknades vara 2,2 % under 2021, 1,7 % under 2022 och 1,5 % under 2023. Vidare betonades att de uppreviderade inflationsprognoserna främst speglade temporära faktorer och stigande energipriser.

Med ledning av dessa uppgifter meddelade ECB-rådet att de gynnsamma finansiella förhållandena kunde upprätthållas med en något långsammare takt i nettotillgångsköpen inom pandemiköpprogrammet än under de två tidigare kvartalen.

ECB-rådet meddelade också att det i övrigt skulle hålla den expansiva penningpolitiska hållningen oförändrad i september 2021.

På sitt penningpolitiska sammanträde i oktober konstaterade ECB-rådet att den starka ekonomiska tillväxten väntades fortsätta men bli en aning svagare än väntat.

Inflationen hade fortsatt att öka något ytterligare, men detta ansågs huvudsakligen spegla stigande energipriser och att efterfrågan hade överstigit det produktionsbegränsade utbudet.  De finansiella förhållandena bedömdes också vara fortsatt gynnsamma.

Mot bakgrund av dessa uppgifter meddelade ECB-rådet att det håller den expansiva penningpolitiska hållningen oförändrad i oktober 2021.

Tack vare gynnsamma utsikter i slutet av året kunde beslut fattas om framtida successiv avveckling av de penningpolitiska stimulansåtgärderna

På sitt penningpolitiska sammanträde i december konstaterade ECB-rådet att den starka ekonomiska tillväxten kommer att fortsätta också 2022, även om den saktar in något.

Spridningen av den nya omikronvarianten av coronaviruset i slutet av året kastade en skugga över konjunkturutsikterna. Inflationen hade stigit ytterligare, till hela 4,9 % i november. Inflationsökningen ansågs huvudsakligen spegla stigande energipriser och att efterfrågan överstigit det produktionsbegränsade utbudet.

Inflationsökningen betraktades dock alltjämt vara temporär och avta under 2022 i takt med att de temporära faktorerna successivt skingras.

I de makroekonomiska bedömningarna i december förutsåg Eurosystemets experter en BNP-tillväxt på 5,1 % under 2021, 4,2 % under 2022, 2,9 % under 2023 och 1,6 % under 2024.

Den ekonomiska tillväxten för 2022 reviderades ned, medan tillväxten för 2023 reviderades upp från september. Inflationsprognosen reviderades upp överlag jämfört med prognosen i september. ECB:s experter beräknade att den allmänna HIKP-konsumentprisinflationen skulle vara 2,6 % under 2021, 3,2 % under 2022, 1,8 under 2023 och 1,8 % under 2024.

ECB-rådet bedömde i december att den starkare ekonomiska tillväxten och ökningen av inflationen närmare inflationsmålet gör det möjligt att successivt minska köpprogrammens volym under de följande kvartalen.

Enligt ECB-rådets bedömning skulle nettotillgångsköpen inom PEPP-pandemiköpprogrammet ske i en måttligare takt under första kvartalet 2022 än under det föregående kvartalet. PEPP-programmet fortsätter avtalsenligt till slutet av mars 2022.

Enligt beslutet kan återinvesteringarna av värdepapper som förvärvats inom PEPP-programmet flexibelt inriktas på olika tillgångsklasser och olika länder om pandemin på nytt ger upphov till en risk för fragmentering av marknaden.

Den successiva nedtrappningen av köpprogrammen ska vara förenlig med den penningpolitiska hållningen, som syftar till att inflationen stabiliseras nära ett symmetriskt inflationsmål på 2 % på medellång sikt.

ECB-rådet beslutade öka de månatliga nettotillgångsköpen inom APP-köpprogrammet till 4o miljarder euro under andra kvartalet 2022. Vidare beslutades att APP-nettotillgångsköpen minskas till 30 miljarder euro under tredje kvartalet 2022. Från och med oktober 2022 avtar den månatliga takten i APP-nettotillgångsköpen till 2o miljarder euro och köpen fortsätter i denna takt så länge som det är nödvändigt för att stärka styrräntornas stimulerande effekt.

ECB-rådet räknar med att nettotillgångsköpen upphör strax innan höjningen av styrräntorna inleds.

Den ekonomiska utvecklingen i euroområdet får stöd av den expansiva penningpolitiken

ECB:s penningpolitik var ackommoderande under 2021. Syftet med den expansiva penningpolitiken var att säkerställa gynnsamma finansiella förhållanden inom alla sektorer av ekonomin.

Tack vare den expansiva penningpolitiken kunde bankerna upprätthålla ett rikligt kreditutbud och tillgången till finansiering underlättades. Den lättare tillgången till lån för hushåll och företag bidrog till konsumtionen och företagens investeringar och därmed till den ekonomiska tillväxten och ett starkare uppåttryck på priserna i euroområdet.

ECB:s expansiva penningpolitik syftade därmed till att stödja en stadig återgång av inflationstakten närmare det symmetriska inflationsmålet på 2 % på medellång sikt.

ECB-rådet bedömde att penningpolitiken alltjämt bör kompletteras av riktade och tillväxtfrämjande finanspolitiska åtgärder. Det bidrar också till ekonomins anpassning till strukturella förändringar.

Ett effektivt genomförande av NextGenerationEU-programmet (NGEU) och Fit for 55-klimatpaketet främjar en starkare, grönare och mer balanserad återhämtning av tillväxten i euroområdet.

Makrotillsynsåtgärderna är framöver primära verktyg för att värna den finansiella stabiliteten

I linje med översynen av den penningpolitiska strategin kommer ECB-rådet att bedöma växelverkan mellan penningpolitiken och den finansiella stabiliteten två gånger om året.

Den expansiva penningpolitiken stöder ekonomisk tillväxt, vilket förstärker företagens och de finansiella institutens balansräkningar och förebygger risken för fragmentering av marknaden. Samtidigt har den expansiva penningpolitiken dock ökat riskerna på fastighets- och finansmarknaden på medellång sikt, vilket förutsätter en ingående bevakning av dessa marknader.

ECB-rådet bedömer att makrotillsynsverktygen ska vara de primära verktygen för att värna den finansiella stabiliteten och bemöta utmaningarna på medellång sikt.